Det här är ett av skälen – år efter år

Om ni hängt med här några år så vet ni vad bilden innebär. Är ni nytillkomna kan jag dra det lite kort för er. Det här är sommaren 2005. Jag har precis studsat ut från en trampolin, fastmonterad på en klippa i vackraste finaste somrigaste Bohuslän. Calle har tagit bilden och för mig så är den så mycket svensk sommar det kan bli. Trots att jag inte är uppvuxen på västkusten eller ens i Bohuslän.

Ändå så är det här, just precis det här, ett av skälen till varför jag helst stannar i Sverige under juli och augusti. Ingen annanstans i hela världen får vi den där nyckfullheten till årstid som här hemma. I år har det stekt. Förra året var det svinkallt. Charmen är odiskutabel.

Så. Den här bilden har jag sedan postat den dagen då jag gått min semester från ordinarie jobb, varje år sedan 2011. Jag gör det även i år, även om jag har börjat fundera lite. Ledigheter och annat har med åren blivit lite mer flytande. När jag fick mitt första fasta jobb så tog jag fem veckors sommarledighet 2003 rakt av och så hade jag inget mer under resten av året. Det var en bra sommar, absolut, men nu sprider jag ut det över alla årets månader. Det är en klokare lösning om ni frågar mig. För att kunna ha ledigt även på andra tider på året. Resor och sånt, ni vet.

I år har jag ju dessutom jobbat på distans ett par veckor och haft lite semi-semester. Jobbat på dagarna. Äventyrat och tränat på kvällarna. Det kan jag tänka mig att göra om fler somrar, sanna mina ord.

Semester var det. Ledighet. Från ordinarie jobb. Men inte från bloggen. Den vilar nästan aldrig, så jag hoppas att ni hänger med här även framöver. Jag har massor att berätta om!