Så var helgen över och vi är just hemkomna från Hamburg, efter några dagar som bjöd på fyra nyanser av grått. Möjligtvis med inslag av tegel som främsta färgsättare, vilket skulle kunna få vilken brittisk stad som helst helt knallgrön av avundsjuka. Å andra sidan inte var särskilt oväntat. Europeiska städer på den här breddgraden kan ju inte direkt ståta med någon större färgprakt den här tiden på året.
Men det spelar ju mindre roll och vi bryr oss inte nämnvärt. Att resa lågsäsong är ju lite vår grej och det går ju att underhållas ändå. Vi ägnade oss åt promenader, god mat, inrökta vintagebutiker i St. Pauli, kryssande bland hundbajsar på trottoarerna i samma hoods men framförallt en efterlängtad och nördig upplevelse som blev över all förväntan.
Ja men precis. Vi kryssade i en ruta på vår ”viktiga platser att besöka i livet”-lista. I Hamburg av alla ställen, kan ni tänka. Men om Miniatur Wunderland tänker jag återkomma i ett senare inlägg, för det kräver en helt egen (kärleks)förklaring.
I väntan på det så får ni ett vykortsinlägg från en helg i februari, där den långa och smällkalla vintern på bara några timmar släppte sitt grepp om norra Tyskland.
