Så, då var klockan som beräknat strax efter halvtre och jag är hemma efter att ha varit nere på Yran några timmar. Första anhalt råkade bli Tutti Fruttiscenen där Calaisa spelade men huvudnumret var ändå Stortorget klockan 01:00. Hammerfall klev på exakt på minuten. Summering? Tja, det tog väl drygt en halvtimme innan det blev fart på giget men framförallt de sista tjugo minuterna var riktigt bra. Det är något speciellt med att stå mitt i Östersundsnatten och ta del av Yran. Även om årets festival i mina ögon inte bjuder på några jätteheta artister så är Yran ändå Yran. Den vecka på året då stan lever upp. På gott och ont, för jag hade önskat att stan kunde leva i alla fall en vecka till (eller två, eller tre, eller… ja) av de 52 vi har att plocka av.
Så, jag filmade lite med mobilen (åhå, jag vet att det blir crappy kvalitet) varpå jag skickade upp två rullar på Youtube. Se och… tja, njut?