I torsdags fortsatte jag med molnprojektet men med en liten annan lösning än mitt första test. Det var strålande solsken och cirrusmolnen hängde på hög höjd ovanför hustaken och flyttade sig i sakta mak över himlen. Efter lite research på området riggade jag det på följande sätt.
Kameran sattes på stativ tillsammans med vidvinkelgluggen och en USB-kabel kopplades till min Macbook. Jag installerade EOS Utilites och kunde därifrån fjärrstyra kameran, sätta intervaller och hur många bilder som skulle tas (bild på riggandet finns här). I det här exemplet har det exponerats 617 bilder, var tionde sekund (i knappt två timmar alltså).
Det jag lärde mig här var att balkongen inte var helt optimal med träd ivägen och att det är helt okej att ändra slutartid under tidens gång, plus att manuell fokus är att föredra. Det var inte riktigt så mörkt i vekrligheten som filmen nedan gör gällande. En helt fantastisk sommarkväll var det, som avslutades med en Glenfiddich och filmexportering medan solen försvann bakom universitetets takåsar.
Utrustning: Canon EOS 7D, Tokina 12-24mm, USB-kabel, stativ, Macbook, EOS Utilites
Fördelarna: JPEG-bilder (som jag använde här) tar ingen plats så 16Gb minneskort räcker långt, automatiken (bilderna matas direkt till datorn, datorn sköter exponeringsintervall och exponering), bara batterier, diskutrymme och tålamod bestämmer hur länge man kan köra
Nackdelarna: att jag inte har någon bil just nu samt det ständiga exponeringsklickandet… (inga egentliga nackdelar finns med andra ord)