Det tog mig bara 11291 dagar

Det är många jämtar, eller folk i allmänhet faktiskt, som har blivit en aning förvånade när jag konstaterat det faktum att jag inte har sett någon av Starwars-filmerna (sci-fi suger getpung, men nog om det), att jag aldrig kört moppe eller inte heller kört snöskoter. Förrän i söndags. 11291 dagar efter att jag föddes den där söndagen i Vänersborg strax efter klockan 13. Nu kan jag faktiskt säga det. Jag har kört skoter. Det är rätt skön fartkänsla i 120 på ledernas fina rakor…

Förresten, årets tionde skiddag i lördags och sådär lagom fräsch i kroppen efter en helkväll på stan på fredagen. Efter att ha köat i absurdum vid en strulande VM8:a stack jag, Martin och Sandra sonika till Duved efter lunch. Undrar hur många som faktiskt känner till det stället. Knappt en mil bort och riktigt rolig åkning – helt folktomt! Det var nästan så jag kände att det var värt att missa ManUniteds vändning från 0-2 till 4-2. Men bara nästan…

Sen var det dags igen. Vi packade våra väskor och stack ut i ödemarkerna i söndags för en heldag och det var nog en av de bästa vårvinterdagar jag upplevt här uppe, som inte haft med skidåkning eller cityliv att göra. Jag hävdar ju bestämt att det inte finns någon vår här uppe och det står jag fast vid. Däremot finns det ju uppenbarligen vårvinter och det här var själva definitionen av just detta fenomen (det går ju byta ut mot en kall öl i skidbacken, men den biten har jag inte provat – än). När vi låg och gassade i en stekande sol mellan skoteråkning och den briljanta elden jag fixat till så var livet rätt gött. Just det ja, den där eldstaden. Mac är ingen flitig Facebook-uppdaterare men han var uppenbarligen så mäkta imponerad att han var tvungen att sprida budskapet till sina tre (nåväl) vänner han har där…

Pimpla, grilla och köra skoter. Riktigt nice! Även chockerande… Tog en skotertur och när jag kommer tillbaka har dryden gjort en eldstad på stranden och tänt en fin eld. Otroligt… Utan betongfundament och litervis med tändvätska… 🙂

Av någon anledning tror han att jag är ett fulländat betongbarn och jag funderar emellanåt på varifrån han har fått det. Nu har jag ju faktiskt både puttrat skoter, fixat eldstad och haft vårvinterdag i ödemarken. Det känns som att mitt uppehållstillstånd för The Republic of Jämtland borde dyka ner när som helst…

Och zlatan också, jag har ju lovat mig själv att inte ha roman-långa redogörelser för vad jag har gjort den och den timmen men ibland blir det ju bara så. Ta det bara, ta det.