Fram till i söndags hade jag aldrig riktigt upplevt de där varma sköna aprildagarna i fjällen. Där man sitter under klarblå himmel, njuter av solen, fikar gott och har fantastiskt skidåkning. Jag höll på att missa april även i år men i de sista sekunderna av månaden kom vi iväg. Årets andra topptur (ni vet, det var ju en sån där skön tur även för ett tag sedan). Vi tog Getryggen igen…
…fast bara halva. Den här gången åkte vi ner mot Sönner Tväråklump istället och nog jävlar alltid blev det den bästa toppturen all time. Jösses. Slitsamt, svettigt, kul, magiska vyer, bra sällskap som vanligt och helskön åkning ut med östsidan av berget. Det här blir svårslaget så… challenge accepted. För på något intressant sätt lyckas vi alltid göra de nya toppturerna till de bästa.
Dessutom. Det här kan ju ha varit årets sista skiddag. Kan ha varit. Jag tänkte faktiskt inte bära ner skidorna riktigt än. Det finns hopp om bra åkning även i maj. Jag längtar nästan utan att ha planerat något. Och som jag sagt förut – våren får gärna komma men så länge det finns snö i fjällen så är jag nöjd.
[…] sig. Kylan börjar närma sig och samtidigt som jag står och spanar utförspaket för gassiga toppturer under klarblåa himlar så lockar det något så hutlöst att boka något till ett varmt ställe. För samma pengar. […]