Blogg100 är igång igen sedan den 1 mars, precis som förra året. Då, 2014, gjorde jag ett ordentligt avstamp och bestämde mig för att hänga med och fokusera. Och det gjorde jag. Jag håller fortfarande på och det blir bara roligare och roligare ju längre tiden går. Visst är det ibland stressigt (typ, alla inlägg som postats efter 23-tiden…) och visst blir det överarbetat emellanåt men att få tänka blogg är ändå kreativt och utvecklande för text- och bildhjärnan. Jag har som ambition att till största del leverera eget material och det är det som tar mest tid. Det är också det som ger mest tillbaka. Till mig men jag inbillar mig också att det är roligare för er. För ni har blivit fler. Och då blir jobbet och slitet genast värt så mycket mer.
Även om jag bloggat sedan Q1 2006 så var det ju för ett år sedan det tog fart på riktigt. Det blev mer nätverkande (Svenska Resebloggar bland annat), fler läsare här och det har även mynnat ut i ett antal fina samarbeten, till exempel Audi Q7:an som vi lånade till Smygehuk och hårddisken som jag tävlade ut för ett par veckor sedan. Med mera. Plus att jag har fått en hel drös med nya bloggvänner där ute! Kärlek till er.
Så. Jag fortsätter på inslagen väg. Fler inlägg. Om resor. Om träning. Om prylar. Om internet. Och fler resor. Och vankas det samarbete så lyssnar jag, dra iväg ett mail så tar vi det därifrån.
Med vänliga hälsningar
Dryden. Ni vet.
Att hoppa på sådana utmaningar ger verkligen boost till ens kreatvitet! Jag vet inte om jag skulle klara av pressen att blogga varje dag i hundra dagar, men förstår att det måste vara givande för att strukturera upp och komma in i en vana och ”tänka blogg”: Jag gillar utmaningar givna på ett tema man kan skriva kring!
Det där med tema ska jag definitivt återuppta, jag tror jag har snott ett par idéer både från dig och Emma @ Tillvaron. Jag körde lite sånt förra året och satte allt på sin spets där det gällde att tänka till. Det som kvarstår, som jag inte gjort än, är ju att köra inlägg om verkligheten bakom de välstädade kulisserna, om du kommer ihåg. 🙂