Det kan vara duktigt farligt att djupdyka i de gigantiska drydianska bildarkiven. Efter att ha haft faderskeppet på besök i helgen så diskuterades det givetvis flitigt roadtrips vara eller icke vara, som tyvärr de senaste åren mest varit icke-vara. Det slutade ju såklart med att jag körde nostalgitripp deluxe och längtan efter att ge sig ut på vägarna blev inte direkt mindre.
Jag samlade ihop ett litet kollage här men jag tror nog man måste vara tämligen knäpp i huvudet för att verkligen förstå tjusningen med att sätta sig i en bil, plöja två hundra mil genom Europa oftast nattetid utan att egentligen sett ett skit mer än vägskyltar och autobahn-rasthofs. Men om dårskap är vad som krävs så antar jag gärna den titeln. Doften av bränsle, gummi mot asfalt i 160 knyck och tyskarnas motsvarighet till Pucko gör mig lite tänd faktiskt. Likaså ljudet av tunga långtradare som kämpar sig upp i Kasselbackarna och medresenärernas ihärdiga snarkande i baksätet samtidigt som jag själv petat i en skiva med Uggla och högt skrålar med till Morsan é okej.
Dårskap var ordet. Jag gillar fortfarande dårskap i så fall.
Merläsning
