Det är inte störst. Inte högst. Kanske inte vackrast. Och kanske inte det mest lättillgängliga. Men det gör ju faktiskt saken, i mitt tycke, bara bättre. Allra helst tillgängligheten. Under de åren som jag bott i Östersund och Jämtland är det ytterst få som ens känt till, än mindre pratat om, att vandra Hottögsfjället. En doldisvandring borta vid Ottsjö men som ger mycket valuta för vandringstiden. Här ser man Jämtlands mest magnifika toppar samtidigt som man, i ren norrlandsanda, får en stund för sig själv.
Så då. Efter att en intensiv vecka just gått till ända så fick jag då några minuter över att få till de sista bilderna från förra helgens magiska vandring. Jag tänker inte skriva så mycket, bilderna får tala för sig själva och de ligger i kronologisk ordning. Magiskt var ordet. Magiskt är ordet. Magiskt kommer ordet alltid att vara.
