Veckans säkraste var enligt förhandsoddsen och alla experter match nummer ett, Man United hemma mot usla kris- tillika bottenlaget Portsmouth. Då brukar jag höja ett varningens ögonbryn eftersom allt som har med ”säker”, ”spik” och ”slösa inga garderingar här” oftast brukar innebära motsatsen.
5-0 och en fullständig utspelning. Tre av dessa var självmål och ett av dessa dessutom ett oerhört vackert sådant av Wilson, som dundrade upp bollen i nättaket efter Evras perfekta inlägg. ”Självmål är oftast vackrast” fick en putsad innebörd kan man säga. Men stackars, stackars David James i Portsmouth-målet. Han har mest mardrömsupplevelser från Old Trafford, vem minns inte den smått osannolika Ronaldo-frisparken häromåret? Och plus dagens bedrövliga match.
Portsmouth är självaste ordet kris högst personifierad, både spelmässigt och klubbmässigt och spelarnas uppgivna hängande huvud i andra halvlek var klart signifikativt för hur den mörkaste av alla avgrunder ser ut. United däremot, följde upp förra söndagens magnifika urladdning på Emirates. Vad mer att tilläga? Inte så mycket.
Eller jo. Rooney.
