Jag har nog aldrig varit inne på ny TV så mycket som den gångna vintern (förutom när jag köpte min nuvarande hösten 2007) men jag har lyckats förhala beslutet länge och väl. Ungefär som med iPad-köpet i somras (då jag tillslut gav vika och blev än mer iFierad). Men jag känner mig faktiskt rätt hemma i kampen om TV-bänken. Köplusten gav på slutet vika och plånboken vann. Vår. Sommar. Mindre TV-tittande, mindre PS3-spelande med EM-slutspelet som undantag men som jag kanske inte ens är på hemmaplan och tittar på.
Bara för att jag skriver det här så beställer jag väl ny apparat i veckan. Ödets fantastiska ironi…
