Efter att ha försökt få spridning och svar på frågorna i gårdagens inlägg om bilden från Brålanda år 1939 så dök diskussionen även upp på jobbet. Både den historiska aspekten men också hur liten världen faktiskt tenderar att bli ibland. Som sagt, det har hänt förut och det kommer att hända igen att man snubblar över händelser, platser och personer som på något sätt anknyter till hembygden. Och den här gången gick det dessutom snabbare än väntat.
På vägen till ett möte efter lunch började en kollega och jag på hennes initiativ att prata om mina hemtrakter. Det är inte helt självklart för alla vad det rör sig om för en håla så jag brukar avrunda sydligt med Vänersborg som närmaste anhalt. Det visade sig att min kollega, som är i min egen ålder, ”studerat tillsammans med en tjej från Vänersborg”. Efter några muntliga efterforskningar kring namn, ålder och uppvisande av personens Facebook-profil så visade det sig att min kollegas pluggkamrat är en gammal klasskamrat till mig. Från Brålanda. Som jag gått ihop med från första årskurs i sjuårsåldern tills självaste studentdagen knappt tolv år senare.
Där satt vi igår, kollegor i ungefär ett år effektiv tid med ledigheter inräknade, på ett möte i Östersund med band till samma person från lilla sketna utslitna Brålanda. Och så plötsligt var även våra världar sammanknutna (nåväl) på det mest oväntade sätt. Det är bara att konstatera. Världen är inte liten. Den är mycket mycket mindre än så.
Jag har för övrigt fortfarande inte lyckats nysta något mer i bilden från igår. Känner du någon som känner någon som kanske vet något? Kommentera! Fortsättning följer om inte annat i det lilla projektet…