Tio. Siffran som genom åren, främst under den andra fjärdedelen, stått för så mycket. Fotbollsmässigt alltså (no shit). Min gamla idol Matthäus hade tian när han och Västtyskland plockade hem VM-guldet i Italien 1990, där han även mötte en annan stor (och liten) tia, nämligen Maradona. Det finns fler. Zidane, Baggio, Messi, Pelé, Bergkamp och så vidare und so weiter. Jag var ganska tidig på att anamma tian och dess betydelse själv. Tröjan var min på permanent basis från 11 års ålder, efter att fram tills dess ha delat den med Uffe. Hey, 39 mål på en säsong och nästan lika många året efter. Man skojar inte bort sånt. Med vänliga hälsningar, Herr Ödmjuk.
Men. Det var inte dit jag ville komma. Eller jo. Delvis.
För det passar ju ganska bra att decembers lucka nummer tio, i bloggjulkalendern, handlar om just favoritplagget. Tian på ryggen är dessvärre en svunnen tid (senaste åren har det varit #18) och tyvärr har jag ingen tia på ryggen här. Kanske därför jag ser så oglad ut. Hur som helst. Jag snackar inget fancy superplagg inköpt på någon suspekt butik i Långtbortistan för en halv månadslön. Det handlar helt enkelt bara om en tvärrandig t-shirt för ett par hundringar.
Och. Med den lilla detaljen att det är en jävligt skön t-shirt. Det klarar jag mig långt på.
God tvåa? Fjällrävenkepsen.
Foto: RW Media