42 – har jag svaret på allt nu?

Den här dagen förra året skrev jag hur otacksamt det måste vara för alla Star Wars-fanatiker där ute, när en person som är fullständigt ointresserad på ämnet har din bemärkelsedag just på May the fourth… och så vidare. I år, just idag, tar jag steget ytterligare en nivå när jag inträder i åldern då man tydligen ska ha svar på precis allt.

42.

Jag kan dock avslöja att även Liftarens guide till galaxen hör till saker som gör mig helt oberörd. Men, det är väl inget som hindrar mig från att leva lajfet ändå tänker jag. Ställa frågor. Få svar. Utforska och vara nyfiken.

Hur som helst. I sedvanlig anda inviterar jag er härmed till vad som hänt sedan den här dagen förra året. Eller ja, ett axplock åtminstone. För det har runnit lite vatten under broarna. Hemma. Borta. Ute. Inne (fast inga fuktskador alltså).

Året som gick

Jag har sprungit vidare. Runstreak är just idag 734 och jag har firat allt från 300 mil på ett år, jubilerat med 500, 600, 700 och tvåårs-runstreak så sent som häromdagen. Det har sprungits på fjälltoppar, i skidbackar, längs havet och på Frösön och jag har satt personbästa på halvmaraton.

Hemma har det blivit några enklare fjällvandringar, rekordfin skridskoåkning på Storsjön i vinter och tyvärr alldeles för få skiddagar. Resorna har gått till ett nedstängt Kalmar i maj, en härlig cykelsemester i Skåne, vattenfallsjakt i Jämtland, Vildmarksvägen, weekends i Stockholm och några sköna dagar Funäsdalen. Bland annat. Utlandsresorna har handlat om golfresa till Portugal och tågresan från Milano till Paris.

Även på jobbfronten har det rört på sig. Efter drygt nio år på samma stol bytte jag firma lite tidigare i år. Vad gäller fritidsjobbet i form av bloggen så har den numera växt sig till podden som jag drog igång i vintras. Hemma tog vi äntligen tag vardagsrummet, ett projekt vi skjutit på i ett par-tre år. Plötsligt ramlade allt på plats. Kanske berodde det på att vi haft byggprojektsångan uppe då vi i höstas kritade på köpet av en lägenhet i Funäsdalen, som vi hoppas få tillgång till framåt hösten.

Ja, jag och vi har inte direkt varit sysslolösa på någon front alls. Det är väl lite så det ska vara och det är då vi trivs som bäst, både jag och Maria. Sedan kan vi båda två uppskatta sänkta axlar och tystnad. I mitt fall brukar det handla om att dra på mina brusreducerande lurar och lira Flightsim på Xboxen. Ja precis. Jag blev med min första Xbox i somras, sådär drygt fyrtioett år gammal. Ett bra köp har det visat sig.

Jag ska inte jaga

Så. Jag håller där för idag. Det är dags att ta sig an det så tydligen magiska talet 42. Fast om jag hittar det riktiga och äkta svaret vete fan. Om en superdator nu, efter att ha jobbat i 7,5 miljoner år, kom fram till att ”42” är svaret på ”den yttersta frågan om livet, universum och allting” så känner jag mig ödmjukt tveksam inför att själv komma på något bättre under de tolv kommande månaderna. Men visst, jag har mina stunder så rätt som det är kanske det händer. Jag tänker dock inte jaga det. Fokus blir istället på livet. På universum.

Och allting? Det tar jag väl på något sätt längs vägen.