En av de bättre vårvinterhelgerna

Mars är igång och vårvintern har på riktigt gjort sitt intåg i Jämtland och uppåt. Ni vet. Den femte årstiden. Dagarna blir ljusare och solen står lite högre för varje vecka. De flesta griskalla dagarna är borta, även om det kan krypa ner mot -20°C någon enstaka natt. Isen på sjön är upplogad och under de frusna vattenfallen kan man höra vattnet sippra. Och det var ungefär det vi tog oss för i helgen, när vi drog på lite spontana näräventyr kring Östersund.

Eller ja, ”kring” och ”kring”. Jag räknar nog faktiskt Klövsjö som närområde. Det är bara åtta dit och tar runt timmen att köra. Vilket vi också gjorde, med siktet inställt på Fettjeåfallet. Det är Sveriges andra högsta vattenfall och vi har redan varit där flera gånger, men då bara på sommaren. Sommarvandringen är både makalöst vacker och enkel även om man på slutet måste kryssa mellan stenar och klippblock för att ta sig hela vägen fram.

Vintervandringen är enklare. Den upptrampade snöstigen leder hela vägen fram till vattenfallet och de för sommaren stökiga klipporna alldeles nedanför fallet ligger nu begravda under snön. Man passerar dem utan några som helst problem. Jag ska skriva mer om den här vintervandringen men ett par bilder kan jag bjuda på så länge.

Eftersom vi hade väldigt obråttom hem efter vandringen stannade vi till på vårt favoritställe, Klövsjö Stenugnsbageri. Varsin vegansk semla senare rullade vi hem för en skön lördagkväll i soffan. Vi somnade tillslut ganska ovaggade.

Vandra till Fettjeåfallet på vintern
Det frusna Fettjeåfallet utanför Klövsjö

Smått lyrisk söndagsåkning

Söndagen blev på hemmaplan och vi tog långfärdsskridskor, stavar och lite enklare fikapackning och begav oss ut på Medvinden. För er som inte är bekanta med Östersund så är Medvinden en sträckning av isväg från Badhusparken i centrala stan ut till Kungsgårdsviken, långt ut på Frösön. Varje vinter, när så tillåts vad gäller väder och vind, plogas den upp och preppas för skridskor och promenad. Vid sidan dras det längdskidspår och själv brukar jag dra ut och springa på isen. Det här är bannemig en av de finaste vardagslyxen jag vet i Östersund, alla kategorier. Det är nästan olagligt vackert att komma ut på sjön och se Oviksfjällen långt där borta, allra helst dagar som i söndags.

Efter en kort fika skrinnade vi tillbaka till stan och med lätt vind i ryggen fick vi fantastiskt flyt i åkningen. Jag skate:ade till och med, bara en sån grej! Jag skriver här som jag sa till Maria när vi tagit av oss skridskorna och börjat gå hem – ”Det här är nog den bästa skridskoåkningen jag haft på Medvinden!”. Smått lyrisk med andra ord.

Medvinden från Östersund och längs Frösön
Dryden & Maria vid Kungsgårdsviken på Medvinden
Långfärdsskridskor

En iskall variant av soffläge

Väl hemma hade jag fortfarande energi över. Eftersom snöhögen utanför lägenheten är rejält stor och faktiskt kan nyttjas till annat än att bara ligga där den ligger så började jag skotta fram en soffa. Jag tänker härliga luncher på solsidan de dagar vi fortfarande jobbar hemma. Har nog faktiskt gjort en soffa i den här snöhögen varje år de senaste åren. Börjar bli en fin tradition och jag hoppas att vi kan nyttja den redan i veckan.

Vårvintern är alltså här och det med besked! Ge mig lite mer skridskoåkning, skiddagar och en öl i snösoffan en fredag efter jobbet så kan mars och april bli riktigt fina månader. Jag tänker åtminstone ha det som ambition.

Vårvintern är välkommen - snösoffan är klar!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.