Jag kan somna på de flesta ställen. I en bil, på ett tåg, 11000 meter upp i luften eller i soffan hemma framför en skitdålig film. Mer eller mindre bekvämt och alltid med smärtor i nacke och rygg som följd. Men jag kan sova i alla fall och jag vet nog själv inte vilken lyx det är att ha den förmågan. Genom åren har jag hunnit beta av flera varianter av hjälpmedel, allt från att ha med den egna sängkudden till att ha köpt en uppblåsbar kudde på Apoteket för en hundring. Aldrig riktigt bra. Aldrig riktigt nöjd. Därför var det otroligt spännande att få Ovaer hemskickad till mig, som jag också nämnde i min vlogg inför Vancouver för ett tag sedan.
Vad är Ovaer?
Det är en uppblåsbar resekudde som ska stabilisera huvudet och då inte bara åt höger och vänster utan även hålla upp hakan, vilket många andra kuddar missar idag. Till detta hänger också en för stor (!) luva med som är tänkt att förstärka den privata sfären oavsett man pendlar eller väntar på flygplatsen. När man sedan tömmer den på luft kan den ändå sitta kvar på kroppen och smälta in i den vanliga klädseln.
Det var ju otroligt vältajmat att kudden landade hemma strax innan Vancouver-resan, det gav ju mig möjligheten att faktiskt testa den i ett ordentligt läge direkt. Ovaer kommer nedpackad i en liten påse och väger in på 240 gram (vi som oftast reser med handbagage tänker så). Den tar alltså vare sig någon större vikt eller plats i anspråk. För min del rymdes den i ett av objektivfacken på kameraväskan.
Att förbereda sömnen
På flygresan från Frankfurt till Vancouver drog jag upp den första gången och började blåsa upp den. Uppblåsningen sker i ett munstycke som är större än vanliga och det har både för- och nackdelar. Jag gillar det då det framförallt verkar hålla tätt betydligt bättre än alternativa kuddar. Dessutom är det enkelt att tömma kudden på luft. Uppblåsandet är, för mig, lite trixigt från början. Det verkar som att den är lite känslig för hur man håller i den i början, så att man inte blockerar luftvägarna. Men så fort det kommer luft in i kudden och den får form så är det inga problem. Tre-fyra andetag så är den fullt uppblåst tack vare det stora och breda munstycket.
Ovaer runt halsen
Fullt uppblåst är kudden ganska styv. När jag fäst den runt halsen så får jag nästan direkt släppa ut lite luft för att den ska bli lite mer bekväm. Smaksak så klart, men den måste inte vara maxad för att fylla sitt syfte. Den fästs runt halsen genom kardborrefästen, som också går att styra ganska mycket beroende på hur tajt man vill ha den. Det känns stabilt och när jag sjunker ner lite i sätet så är huvudet där det är.
Kudden i all ära men det spelar ju igen roll om det är livat runtomkring. Jag körde snäckor med lugn musik i öronen och så drog jag den stora luvan över huvudet. Och då blev det mörkt. Fantastiskt skönt och just grejen att luvan alltid är med är ju briljant. Att slippa förlita sig på att flygbolagen bjussar på filtar och ögonmasker.
På resans sista timmar är jag rejält trött och bestämmer mig för att sova. Ovaer på, huva över huvudet. Jag sträcksover tre timmar. Helt avdäckad. Jag vaknar av inflygningen till Vancouver. Det är likadant på hemvägen, från Vancouver till Frankfurt. Jag vet att sömnen på just den här delen av resan är superviktig så jag bestämmer mig tidigt för att däcka och sova mig igenom natten över Atlanten. Det gör jag. Och missar nästan frukosten massor av timmar senare, trots att kabinen blivit upptänd och medpassagerarna börjat röra på sig.
Konstruktionen då?
Fodralet som den uppblåsbara kudden ligger i är av mjukt och behagligt tyg. Luftkudden går att ta ur och så kan man tvätta själva tygpåsen. Smidigt. Det jag kunde uppleva var att kardborren ibland låg mot hakan om jag inte finlirat fästet ordentligt. Smådetaljer och enkelt löst men omysig känsla.
Luften som jag blåste in från början var också kvar när jag skulle tömma den. Alltså, all luft. Det var inte många mikromilligram den tappat under mina timmars användande och det är ju faktiskt ett av huvudsyftena. Den ska sitta på plats, hålla formen och fixera huvudet i flera timmar. Och det gör den.
Sedan bör man ha koll när man ska ta av kudden. Släpper man kardborrefästet utan att hålla emot kudden är den såpass styv att den slår ut och nästan träffar stolsgrannen.
Ovaer som klädsel
Det är inte heller någon risk att frysa, den är varm och skön vilket jag tycker är bra då det kan vara ganska kyligt på flygplan. Att man ser supermuppig ut med huvan över huvudet faktiskt skit sak samma. Man ser sjuttioelva gånger bättre ut med den här än att sitta och luta sig mot sin okände stolsgranne och dreggla ett par-tre decilieter på hens axel. Huvudsaken är i slutändan att kudden gör sitt jobb. Stilpoäng kan en samla på andra platser, om det är viktigt.
På hemvägen, mellan ett par flighter, behöll jag den också på, utan luft, för att se hur den var att bära som ”klädsel”. Alltså, det fungerar. Absolut. Nu smälte den kanske inte in till min t-shirt och jag fick aldrig kläm på att blåsa upp den medan den satt på halsen men att alltid ha den på sig fungerar. Själv väljer jag dock att packa ner den. Framförallt för att den går så fort att tömma på luft och så för att den tar sådan minimal plats i väskan.
Prisvärt köp?
Okej, den här resekudden kostar en slant. 500 spänn för att vara ganska exakt. Det kan tyckas mycket när en samtidigt står och fingrar på en 100-kronorsvariant på Apoteket eller skumfylld trehundrakronorskudde lika stor som handbagaget. Min erfarenhet är dock att billiga uppblåsbara kuddar snabbt tappar luft och ofta går sönder på ett eller annat sätt. De ris- eller skumfyllda kuddarna tänker jag inte ens gå in på, de tar helt enkelt för mycket plats.
Nu har jag ingen långsiktig användning av Ovaer att luta mig tillbaka på (no pun intended) men den känns ändå av bra kvalitet och en pryl som kommer att hålla. Så länge man själv sköter den, så klart. Min sambo fick testa kudden och blev riktigt förtjust i den på bilresan till Göteborg för ett par veckor sedan, även om hon inte gillade munstycket lika mycket som jag gör.
Slutsummering
Kort och gott är det här en briljant idé! Den fyller sitt syfte att hålla upp hela huvudet, inklusive hakan, och mörkläggningen med huvan är perfekt. Den är bekväm att ha på sig men det krävs emellanåt lite finlir med luften och att spänna den runt nacken för att få den perfekta passformen. Egentligen inga konstigheter.
Priset, ja visst är den dyrare än alternativen men jag tycker faktiskt att prislappen motsvarar den kvalitetshöjning som en får i köpet. Den är mycket bättre än alternativen för hundralappen, punkt slut. Den fungerar ju dessutom på så många fler platser än ett flygplan över Atlanten. Har du problem med sömn på obekväma platser kan det här vara lösningen.
Fakta om Ovaer
Vad: uppblåsbar resekudde med huva
Pris: 495 SEK på Ovaer.com, även hos Designtorget (på till exempel Arlanda)
Betyg: 4/5
Brilliant! Jag kan också somna överallt men just flygplan och dagtid kan jag ha svårt så detta kanske är svaret!
Alltså, jag är också en sån som kan somna överallt och jämt somnar på flyg, ofta innan vi lyft 😉 Men känner absolut att denna kudde skulle kunna få följa med på nästa långresa (till San Francisco)!
Ja, det kanske är läge att slå till på en då, Towe och Jennifer? 🙂
Snyggt! Jag hade med min på resan till Dubai men kunde tack vare uppgraderingen då ligga raklång och inte behöva kudde. På nästa resa som sker med Norwegian kommer jag testa den skarpt!
Kanske något en skulle prova vid tillfälle? Normalt sett somnar jag aldrig på någon form av transportmedel, vilket inte är helt smidigt alla gånger..
Christian, det där med att bli uppgraderad kan ju ibland ha sina nackdelar märker jag. Du gick helt klart miste om en trevlig Ovear-upplevelser. 😉
Ja, det är ju ganska individuellt det där Joakim om var en kan sova. Det allra bästa hade ju varit att få pröva en men jag vet inte om de finns i handeln överhuvudtaget just nu. Det kan nog någon representant från Ovaer svara på i så fall.
[…] Allt som allt väger dock fördelarna med en Ovaer-resekudde upp nackdelarna. På min resa till San Francisco lyckades jag inte sova på flyget mer än någon timma då det var en dagsflygning. På hemresan däremot hjälpte min resekudde mig att sova så mycket som 5 timmar, alltså halva flygresan! För en mer utförlig beskrivning rekommenderar jag resebloggaren Dryden som också recenserat Ovaer. […]
[…] Jägartips: Köp en Ovaer. Sedan vill du inte ha något annat. […]
[…] som helst, jag packade ner min Ovaer (en resekudde, recension finns här) och inväntade frukostserveringen som dök upp en och en halv timme innan ankomsten till […]