Jag drog på mig mössan igår morse, inför veckans första cykeltur till jobbet. Den luktade rök. Eller doftade. Sådan där härligt djupt sittande doft av eldstad. Som plockar fram helgens minnen av uteliv, mat tillagad över eld, väderomkastningar som bara fjällen kan åstadkomma och naturupplevelser. Då är det alltid lite svårare att sitta i det öppna kontorslandskapet en efterföljande måndag. Jag kan erkänna det rakt av.
Dalafjällens höjder och vidder överraskade mig. Jag som är så fruktansvärt kär i de jämtländska och härjedalska massiven. Som tänker att det bara är fjällvärlden norrut som kan bräcka dessa. Jag blev tagen på bar gärning under lördagens vandring i Fulufjällets nationalpark. Med de lodräta bergväggarna kring Njupeskär som reste sig ovanför mitt huvud. Och den trolska skogen som man vandrar i på vägen dit.
Det kommer mer om dagsturen här på bloggen senare i veckan. Just nu smälter jag intrycken. Och på att-göra-listan står nu både en tur upp på toppen av Njupeskär och att ta mig upp på den där säregna Städjan, som vi skymtade på håll.
Så. Dalarna. Jag är inte riktigt klar med dig. Det är dags att utforska dig på riktigt. Du är mer än en transportsträcka mellan Östersund och västkusten. Jag vet det nu. Med säkerhet. Och jag bevarar helgkänslan lite till och låter mössan fortsätta dofta rök från eldstaden.
Ja! Det finns mer att upptäcka! Är själv helt euforisk efter att ha tillbringat de senaste dagarna i Grövelsjön och vid Nipfjället och Städjan i Idre. Njupeskär har vi besökt två gånger det senaste halvåret, det är också mäktigt. Nu har ju jag visserligen lite andra perspektiv än dig, jag som får hålla till godo med Sälens små toppar till vardags just nu 😉 Men Dalarna har helt klart mer att erbjuda än vad man kanske först tänker. Hej svejs, nu ska jag gå genom tusen bilder eller nåt… (Antalet bilder i kameran brukar ju säga nåt om hur ”tagen” man är av det man varit på….)
Grövelsjön är också ett ställe jag hört mycket gott om, bland annat genom Turist (STF-magasinet). Städjan som sagt, den har jag upptäckt via Katta på Bucketlife och nu har jag också sett den på håll med egna ögon. Nästa gång ska jag sätta min fot på toppen.
Lycka till med bildgenomgången! Vet hur det är! 😀
Det låter jättehärligt! För egen del har jag varit vid Städjan dock inte så högt upp på detta fjäll och då var det med skidor under fötterna. Idreområdet är något som lockar att upptäcka även sommartid.
Åh, skidor i de där miljöerna! Bra idé, Marina! Tack!
Ser härligt ut och låter exotiskt för en skånetjej☺️
Det är dags att ta sig norr om Stockholm, Travelsis! Välkommen upp, det finns kaffe i Skärgår’n (Frösön alltså). 😉
Passade på att vandra både till Njupeskär och upp på Städjan i somras. Älskar naturen i Dalafjällen. Hade velat gå ”Fallet runt” leden vid Njupeskär, men det får bli en annan gång. Hade varit häftigt att se det även ovanifrån.
Ja, vi hade gått leden runt Njupeskär men som sagt. Ett brutalt snöfall misstyckte utan tyckte att vi skulle hålla oss nedanför och så fick det bli. Då har vi båda två något att se framemot. 🙂