Flyga Emirates till Dubai – världens bästa ekonomiklass?

I påskas besökte vi ”världens huvudstad” Dubai för andra gången. Efter att ha testar Qatar första gången så valde vi nu att flyga Emirates och deras direktkärra ner till DXB, trots att de var en aning dyrare än alternativen. Eftersom jag inte flugit med bolaget tidigare så var det givetvis en viss förväntan, framförallt när ryktet på stan säger att de har världens bästa ekonomiklass.

Flygningarna som gjordes var följande:

• Stockholm Arlanda (ARN) > Dubai (DXB)
  30 mars 2018, 15:05-23:20 (15:12-21:21, flygtid 6:09)
  EK158, Boeing 777-31H ER (B77W), A6-ENO (februari 2014)
  Två klasser: 42 business, 386 ekonomi
  Säte: 16A, ekonomi
• Dubai (DXB) > Stockholm Arlanda (ARN)
  4 april 2018, 08:40-13:10 (09:07-13:13, flygtid 6:06)
  EK157, Boeing 777-31HER (B77W), A6-EPF (oktober 2015)
  Tre klasser: 8 first, 42 business, 310 ekonomi
  Säte: 42K, ekonomi

Eftersom jag gör en sammantagen bedömning utifrån båda flygresorna så blandas det både intryck och bilder från dessa.

LÄS MER | Tripreport på min Youtube-kanal – att flyga Emirates till Dubai

Flyga Emirates direkt till Dubai

Att flyga Emirates till Dubai är ingen självklarhet om man åker från Arlanda. En snabbsökning på någon av flygsökarsajterna ger hundratals förslag på mer eller mindre omständliga resor. 2023 är det också bara Emirates flyger direkt till Dubai från Arlanda. För den här resan prioriterade vi direktflyg. Vi bokade direkt hos Emirates och lassade upp knappt sju tusen per person för vår tur och retur ARN-DXB.

Flygplanen – Boeing 777-300ER

Ska man flyga Emirates från Arlanda så gör man det i deras trippelsjuor, Boeing 777 alltså. Som regel handlar det som 300ER-modellen (77W). De finns i några olika varianter och på resan ner till Dubai blev det en tvåklasskonfigurerad version med 42 säten i business och 386 platser i ekonomi. På hemresan flög vi en treklass-maskin med 8 förstaklassplatser, 42 i business och 310 ekonomisäten. Båda planen var förhållandevis nya (februari 2014 respektive oktober 2015) och kändes på det hela taget väldigt fräscha.

Boeing 777-300ER drivs för övrigt av två stycken GE90-motorer, som är värdens största och mest kraftfulla jetmotor. Lite därför valde vi (okej då, jag) sittplatser lite längre fram i planet för en gångs skull, framför vingen och rad 16A på nedresan. Fullt medvetet alltså. Det är mäktigt att ha en motor rakt utanför fönstret. Men det kanske bara är jag som tycker det?

På hemresan blev det bussboarding och då fick vi kliva på planet bakifrån istället. Det gjorde ingenting, eftersom vi då hade platser på rad 42. Bussboarding finns det ju både bra och dåliga saker med. På DXB var det ganska trevligt, vi fick oss en rejäl rundtur på flygplatsen innan vi tillslut, efter 15 minuters bussresa, ankom A6-EFP och klev ombord.

Kabinen

Att Emirates får höga tycker jag i grund och botten är fullt rimligt. Fast färgsättningen i kabinen vet jag inte om jag är något större fan av. Det här beiga, ökengula, tilltalar mig inte nämnvärt. Jag gick även genom deras högt hållna business class-kabin en sväng och självfallet skulle jag mer än gärna sitta där, det ska jag inte hymla om, men snygg? Nja.

I ekonomi är det 3-4-3-konfiguration (bortsett från de sista raderna längst bak där det blir 2-4-2) och business är 2-3-2. På de plan där det finns förstaklass (som på A6-EFP) sitter man enligt 1-2-1.

Alla ekonomisäten har varsin 13,3″ skärm. Att ha den skärmstorleken i ekonomiklass är i alla fall inte jag bortskämd med och enligt mina efterforskningar är det störst i hela industrin. Mer om det under IFE-avsnittet nedan. Man har även en fjärrkontroll, USB-uttag och vanliga strömuttag (två per trippelsäte) för att ladda till exempel sin dator.

Benutrymmet är som vanligt inga problem för mig, som förvisso inte är två meter lång. Här upplevde jag ändå gott om luft mellan mina knän och stolen framför, även om personen framför fällde stolen. Sätet i sig kändes också bra, jag satt bekvämt båda flygresorna.

På kvällsflygningen ner till Dubai släcktes kabinen ner och en stjärnhimmel lyste upp i taket, medan åskan blixtrade bland molnen några mil bort. Läckert med stjärnorna, mäktigt med åskan!

IFE – underhållningen vid sätet

Att i ekonomiklass sitta med en 13,3″-touchskärm framför sig hör verkligen inte till vanligheterna (där exempelvis SAS och AirFrance kör 9″ och KLM 11″). Nu är jag ingen jätteflitig användare av IFE:n när jag flyger (eftersom jag inte kan koppla in mina nuvarande brusreducerande Bose QC30 dit), men karta och information om flygningen rullar för det mesta.

Utöver den stora skärmen har man också en fjärrkontroll med touchskärm som man både kan styra allt med och som är en liten IFE i sig. Kul detalj och så slipper man sitta framåtlutad för att nå den stora skärmen varje gång man ska trycka någonstans.

Jag bläddrade runt i systemet och det kändes både snabbt och innehållsrikt. Utöver film, musik, kartor och annan information så gick det att spela exempelvis spelet backgammon i multiplayer. Jag körde mot min sambo och jag fick precis som vanligt spö. Skitspel. Men det är ju knappast Emirates fel, eller?

Notera för övrigt sprickan i plasten under skärmen. Det var inte bara på mitt säte utan på flera andra, på båda planen. Kanske rentav på alla? Känns ju lite beige faktiskt, i dubbel bemärkelse.

Mat, dryck och service

Det hann bli några måltider på flighterna, både middag på nedresan och lunch på hemresan, plus lite mackor och annat löst tilltugg. Serveringen fungerade klanderfritt och effektivt och kabinpersonalen gav som helhet ett gott intryck. Jag är inte den som direkt skriker efter uppmärksamhet, om nöden inte kräver så klart, så för mig är det bästa betyget om jag inte har behövt att påkalla personalens uppmärksamhet alls.

Maten höll godkänd klass. Den var inte direkt spännande utan smakade lite som man kan förvänta sig. Förutom huvudrätterna (jag valde kyckling på ena resan och lax på andra) så fanns det både enklare sallad, bröd och en efterrätt. Till det här tog jag ett glas vin på nedresan och vatten på hemresan (eftersom vi skulle köra bil från Arlanda). Skinkmackan som ni ser på bilden nedan, och som delades ut strax efter take off från Dubai, må se fantastiskt ickeupphetsande ut men den smakade faktiskt bättre än vad bilden visar.

Jag vet att jag tjatar om det men jag tycker det är värt att poängtera – riktiga bestick även i ekonomiklass! Tack Emirates, och så får ni andra tycka vad ni vill.

På det hela taget en bra matupplevelse men inte i klass med vare sig KLM eller AirFrance.

Helhetsintryck av att flyga Emirates till Dubai

Jag får ju så klart svårt att avgöra om Emirates har världens bästa ekonomiklass, av förklarliga skäl. Av de bolag jag ändå flugit så tycker jag absolut att de ligger i toppskiktet. Jag tycker inte att deras kabin är snyggast (säger jag som gillar SAS avskalade färgsättning) men det var gott om utrymmen och sköna säten på båda 777:orna.

Maten stack väl inte ut åt vare sig det ena eller andra hållet men den fungerade absolut.

IFE:n var riktigt trevlig med bra innehåll och där den tekniska lösningen känns modern och snabb. Extra plus i kanten den stora 13,3″-skärmen och för fjärrkontrollen, som inte bara gick ut på att styra den stora skärmen utan som var en liten IFE i sig själv.

Flighterna höll tiderna väldigt bra och visst, det kan ju vara svårt att dra någon större slutsats av det på bara två flygningar. Tittar man dock på statistiken vad gäller Emirates EK157 (DXB-ARN) och EK158 (ARN-DXB) så lyser det grönt. Det kan vara nog så viktigt om en tittar på att hinna till anslutande flyg på DXB för vidare flyg ut i världen.

Har du flugit med Emirates?

Du som läsare då, skulle du flyga Emirates till Dubai eller låta bolaget ta dig någon annanstans eller ser du dig om efter andra alternativ? Lämna gärna en kommentar och berätta!