Det där med att komma i fas igen efter en långresa (det vill säga långväga, inte själva tidsrymden) kan kännas som en ganska hög tröskel. Framförallt om det är massa tidszoner inblandade och det är jobb och vardagligt stök som ska rulla på som vanligt.
Jag kom hem till Östersund på tisdagskvällen och tyckte att jag varit smart som delat upp hemresan från Singapore i två delar. Jag började hemresan på måndag kväll och landade i Doha åtta timmar senare. Där tog jag en natt på hotell innan jag åkte sista biten till Stockholm och Östersund på tisdagseftermiddagen. ”Kanske är bra att dela upp tidsomställningen i etapper sådär!” tänkte jag när jag bokade resan.
Vad jag inte gjorde i Doha var ju dock att sova. Jag kom till hotellet vid 02-tiden och var mer fokuserad på att backup:a filmerna från flygresan än att sova såatteh…
…när jag väl somnade så var väl klockan åtta på morgonen Singapore-tid, tre på natten Doha-tid och någonting helt annat svensk tid. Min kropp kan verkligen inte ha fattat någonting alls. Ibland är jag inte snäll mot den.
Well. Stoppet i Doha var så klart för kort för att kunna påverka återhämtning eller eliminering av annalkande jetlag. För när jag väl landat hemma i Östersund och ramlat in i jobbrutiner och vardagsliv igen så kom tröttheten krypandes, innan den slog till med full kraft framåt helgen.
På fredag kväll somnade jag strax innan 22 och bortsett från en halvtimmes vakenhet så sov jag i 12 och en halv timme. Två timmars djupsömn har klockan registrerat och det är mer än dubbelt som mycket som jag brukar ha.
Det verkar som att jag behövde sömnen mer än något annat. Det tänkta cykelpasset på lördag morgon sket jag till exempel i. Ibland får saker och ting bara vara och jag vet ju så väl att jag ändå inte står och faller med just det passet, där och då.
Nu är det dock ny vecka och det känns inte som att jag kan komma med några undanflykter. Jag mår bra av att träna så det är väl bara att köra igen. Och trots att jag mår som en påse chips efter en långresa av den här typen så är jag redan redo och taggad för en ny.
Frågan är bara vart det blir nästa gång.
Underbara skildring av utmaningarna med jetlag.
Och spännande att se var det bär av här näst. Har du något planerat? Eller i tanken?
Ja, det finns två resor planerade nu och det är till södra Tyskland och Paris. Dock ingen långresa, men jag jobbar på det. 😉