Vandra till Treriksröset – 7 tips & 9 fakta för din vandring

Det är augustis fösta halva. I bilen från Östersund mot Nikkaluokta och vårt stundande Kebnekaise-äventyr kommer vi lite spontant på att ”Treriksröset är ju bara 30 mil bort!”. Idén blir svår att släppa. Trots att jag senare åker på en rejäl feberfrossa efter fyra dagars eskapader i Lapplands nordligaste vildmark, inklusive en lyckad toppbestigning av Kebnekaise, bestämmer vi oss för att köra. Att vandra till Treriksröset verkar nämligen vara lite av en walk in the park. Allra helst om man väljer den något enklare varianten med båt.

På vägen mot Treriksröset passeras kända och okända platser som Vittangi, Nedre och Övre Soppero samt Mertajärvi innan vi tillslut når fram till svenska sidan av Karesuando. En ärtsoppa på ett litet hak i byn får agera lunch innan vi susar vidare över till den finska sidan och vidare mot Kilpisjärvi tio mil norrut.

Vi har på förhand ringt och kollat så att båten från Kilpisjärvi till Koltaluokta faktiskt går. Och jo, det gör den. Nu gäller det bara att hålla koll på tidzonerna eftersom Finland ligger en timme före oss. Det känns faktiskt ganska märkligt att ställa om klockan bara för att vi åker över en liten älv.

Vandra till Treriksröset – 7 saker du bör ha koll på

• Leden till Treriksröset är skyltad.
• Vandringen är av enkel natur om man tar båten från Kilpisjärvi.
• Enklare vandringsskor fungerar utmärkt om man gör den korta turen med båt.
• Båtturen över till Koltaluokta kostar €50 tur och retur (2022)
• Håll koll på båttiderna – det är finska tider som gäller!
• Båtturen tar en halvtimme och i Koltaluokta väntar den cirka 2 timmar innan återfärden.
• Biljetter köps ombord, betalkort fungerar men kan ibland strula så det kan vara lägligt med kontanter som backup.

45 minuter med M/S Malla

Vi väljer alltså sjövägen istället för att vandra till Treriksröset. Båten M/S Malla avgår från en brygga i Kilpisjärvi och det tar ungefär en trekvart till det gamla samevistet Koltaluokta. Biljetterna köper vi på plats men det är alltså värt att kolla upp innan hur båten går. Företaget som driver båttrafiken hälsar också att de tar betalkort men att terminalen ibland kan krångla. Kontanter är alltså bra grejer i det här fallet.

Från midsommar till slutet av september går båttrafiken normalt två gånger dagligen, vid 10 och 15, men om det är färre än fem resenärer så går den inte alls. Vid Koltaluokta väntar båten i två timmar innan den åker tillbaka till Kilpisjärvi. Vill man så kan man ta båten bara åt ena hållet och vandra det andra.

Eftersom vi kommer från en Kebnekaisevandring är vi ganska överutrustade. Regnkläderna är så klart på men annars krävs det vare sig några avancerade vandringskängor eller en stor ryggsäck för att vandra till Treriksröset. Det märker vi också när båten lägger till på andra sidan sjön och vi möts av vandringsledernas E4. En flack motorväg rakt ut i ödemarkerna. Ett tips kan dock vara att ändå ha mössa och vantar med sig. Fjällen är som bekant fjällen.

LÄS MER | M/S Malla och biljettinformation

Tre kilometers enkel vandring

Som sagt. Överkittade med utrustning tar vi oss an vår vandring till Treriksröset, allt medan min feber sakta men säkert lägger sig. Kanske bidrar den friska fjälluften till det och jag skänker en extra tanke till den snälla naturen. Det här är mer en lätt promenad i tre kilometer än något som kan liknas en fjällvandring.

Genom björkskogen kan vi snart skymta det gula betongfundamentet som markerar mötet mellan Sverige, Norge och Finland. Här, vid den östra stranden av Koltajaure, har vi nu allt som heter Sverige söder om oss. Tanken är ganska svindlande. Samtidigt är det bara drygt tre mil till närmaste nordnorska fjord och blott nio mil fågelvägen till Tromsö.

Det blir några varv runt fundamentet men jag hoppar över att ställa om klockan varje gång. Naturen är fantastiskt vacker och längst bort i sjöns västra ände tornar några norska 1400-meterstoppar upp sig. Där någonstans, cirka 16 kilometers vandring från oss, ligger den norska fjällstugan Gappohytta och därifrån är det bara en mil till farbar väg. Det känns både nära och avlägset på samma gång eftersom Treriksröset i sig känns så himla offroad från precis nästan allt. I alla fall ur ett svenskt perspektiv.

En tid att passa

Men. Vi har ju faktiskt en tid att passa då båten mot till Kilpisjärvi bara ligger kvar i drygt två timmar. Eftersom promenaden tillbaka tar en trekvart får vi kort och gott raska på en aning. Lite snålt med tid kan tyckas så det är ingen idé att dra upp vare sig Primuskök eller slå sig till ro. Skulle jag göra om turen hade jag nog tagit vandringen genom finska Malla tillbaka och slappnat av lite. Men det får bli på nästa nordliga roadtrip, om eller när den nu kan tänkas bli.

LÄS MER | Kiruna Laplands sajt

9 fakta om Treriksröset

• Treriksröset är Sveriges nordligaste punkt (och fastlands-Finlands västligaste).
• Betongfundamentet gjöts 1926.
• Det går inga bilvägar till Treriksröset. Närmaste svenska bilväg är vid Pulsujärvi 70 km söderut, som i sig är 55 km grusväg från E45:an vid Övre Soppero.
• Det går en vandringsled från Kilpisjärvi genom Malla som är cirka 11 km.
• Att vandra från Sverige är möjligt men kräver en större insats. Närmaste svenska fjällstuga är Pältsa, 14 km söderut. Den i sig ligger i väglöst land flera mil från närmaste bilväg i Keinovuopio, Sveriges nordligaste bebodda by som dessutom bara nås med bil från Finland.
• Från Norge kan man vandra från Gappohytta, cirka 16 km.
• Treriksröset är en del av den 800 km långa Nordkalottleden som korsar gränserna mellan Sverige, Norge och Finland 18 gånger.
• Treriksröset omfattar två tidzoner.
• Platsen är en av EU:s yttre gränser.

Sugen på att vandra till Treriksröset?

Om man ändå rör sig i krokarna kring Kiruna och har egen bil är det ingen jättelång resa till Treriksröset. Man blir dessutom lite avståndsblind när man rör sig här uppe och det är ju ”bara” 30 mil mellan Kiruna och Kilpisjärvi. Efter Treriksröset körde vi sedan på finska sidan ner till Torneå, över Haparanda och vidare mot Umeå innan vi kom hem till Östersund igen. Allt som allt en omväg på knappt 70 mil, kontra att åka raka vägen hem från Kebnekaise.

Även om Treriksröset i sig inte är något spektakulärt så var det helt klart värt insatsen att åka dit och uppleva platsen med egna ögon. Bara känslan av att allt i Sverige just där och då är söderut är häftig! Sedan underlättar det så klart att det är en enkel led.

Skulle du vilja vandra till Treriksröset eller har du redan gjort det?

FÖLJ BLOGGEN | Facebook | Instagram