Dag 2 – norra Tyskland på cykel med djungel, stränder och årets krasch

Morgonmosig har jag hasat mig upp till gymmet på hotellets allra översta våning. Utsikten över Rostock är riktigt fin och egentligen vill jag hellre fokusera på den än träning. Det där med att kliva upp tidigt för att anstränga mig fysiskt är inte riktigt min tekopp men av praktiska skäl lägger jag hellre tjugo minuters träning nu än att ha det hängandes över mig resten av dagen. Även om dagens schema ser luftigt ut så vet jag att sånt lätt förändras, allra helst på gruppresor som dessa där viljor och önskemål har en tendens att förändra förutsättningarna (och oftast till det positiva).

Med träningen gjord och en riktigt bra frukost intagen hoppar vi vid 9-tiden upp på cyklarna för andra dagens äventyr längs Östersjöns kustlinje. Vi ska ta oss från Rostock till Warnemünde och vidare bort mot Graal-Müritz via industriområden.

VAR? Rostock > Warnemünde > Graal Müritz > Rostock
LÄNGD? Cirka 65 kilometer
TYP? Cykelvägar på asfalt/grus

En väldigt kort färjeöverfart

Det hänger återigen gråtunga moln över oss när vi rullar ut genom Rostock. Vi passerar gamla industrilokaler, där det under andra världskriget tillverkades stridsflygplan, och har motorvägar precis bredvid oss. Cykelvägarna är fina och helt separerade från övrig trafik vilket känns bra medan bilarna susar förbi runtom oss. Det är kanske inte den charmigaste miljön men vi anar att det blir betydligt mer naturskönt senare på dagen.

Efter knappt en och en halv mils cykling når vi Warnemünde. Här väntar en kort färjeöverfart som ska ta oss till Hohe Düne på andra sidan vattnet. Överfarten tar bara fyra-fem minuter och fungerar för både bilar, cyklister och gångare. Kör man längs kusten så är den här överfarten tacksam. Den gör resan nästan tre mil kortare istället för att behöva krångla sig in i Rostocks myller och runda den långa viken med mynningen av floden Warnow.

Idag har vi också lite tur och vi får närkontakt med ett kryssningsfartyg, då dessa lägger till precis vid färjeläget. Norwegian Dawn ligger inne och det är nästan så att man kan peta med fingret på fören.

Färjeöverfarten mellan Warnemünde och Hohe Düne

Cykelterapi genom Rostocker Heide

Det är på andra sidan vattnet som det händer grejer. Vi rullar ut på Hohe Düne som idag fungerar både som marin militärbas, stränder, rekreationsområde och bostäder. Vi gör ett kortare stopp för att känna lite sandstrand men rullar snart vidare mot Rostocker Heide. Ett stort grönskande område på fler hektar än jag kan räkna till, med frodiga skogar, vidsträckta hedmarker, sanddyner och våtmarker.

Här går cykelvägar och vandringsleder kors och tvärs. Förutom ljudet av cykeldäck mot grusväg så är det vindens brus i lövkronorna och den nordeuropeiska djungelns fågelkvitter vi lyssnar till. Inte ett billjud på flera kilometer. Bara ett dussin cyklister som rullar genom skogen.

Här finns det gott om cykelleder och dagens cykelguide Torsten tar oss bland annat förbi fågelskådartorn vid myrarna och havsvyer längs sanddynerna, tillsynes ”hemliga” platser då det på många ställen gapar helt tomt på andra turister. Vi är långt bort från hetsiga köpcentrum och stimmiga bilköer. Här ute råder det verkligen fridens liljor. Ett lugn. Lite som terapi.

Jag kan inte uttala rhododendron

Förmiddagen har inte bjudit på något sprudlande väder. Snarare har vi mött inslag av lättare regn. Merparten av oss är därför väldigt nöjda med att komma in i värmen på Haus am Meer när vi tillslut kommit fram till Graal-Müritz. Under tiden vi lunchar slår vädret om och när vi kommer ut igen har vi en nästan blå himmel ovanför oss. Östersjövädret verkar lika nyckfullt som fjällvädret hemma i Östersund så nu åker regnstället av.

Precis som Kühlingsborn har även Graal-Müritz en pir som sträcker sig 250-ish meter ut i Östersjön. En kort promenad hinner vi med innan vi ska cykla vidare till Rhododendronparken i samhällets västra delar. Japp, en hel park med växter som knappt går att uttala men en grönskande oas mitt i byn. Att se parkens alla 2500 växter och 60 hybridvarianter hinns så klart inte med men väl lite fika i den lilla paviljongen.

Flera i gruppen är badsugna så vi tar den korta promenaden ner till havet. Jag skippar just den biten men packar upp drönaren och kör en sväng längs strandlinjen. Fågelperspektivet är enastående!

Piren i Graal-Müritz.

Man bör inte krascha med cykeln

Blå himmel. Sköna vindar. Värmande temperatur. Kontrasterna till förmiddagen är stora och istället för att sätta oss på en buss för återresa till Rostock bestämmer vi oss för att cykla de två och en halv milen tillbaka. Alla är eniga och merparten av batterierna verkar fit för turen in till stan, trots nästan fyra mils cykling innan lunch. Jäkla skönt ändå att slippa tänka på räckvidd och annat med cykelbatterier som dessa.

Vägarna in till Rostock är riktigt fina och vi njuter hela vägen in till stan. Varenda meter gör vi på dedikerade cykelstråk. In mot stan sitter det infartshinder på sina håll. Ni vet, såna där stolpar som ska förhindra bilar från att köra på gång- och cykelvägar. De här stolparna är stenhårda, vilket mest märks om man kraschar in i dem.

Jag lyckas med just det konststycket då en av dem plötsligt dyker upp framför näsan i klungan jag befinner mig. Det finns inte så mycket annat än ouppmärksamhet att skylla på och kraschen våldsam och ljudlig. Förutom lite skrubbsår på ben så klarar sig mitt ekipage både från personskador och trasiga prylar, vilket nog var mer tur än skicklighet.

Vi rundar av på Fachwerk 7

Efter sextiofem kilometers cykling rullar vi slutligen fram till hotellet i Rostock. Batteriet visar två pluppar av fem så jag hade kunnat cykla tillbaka till den berömda stolpen, sågat ner den som hämnd, cyklat tillbaka till hotellet och fortfarande haft kräm kvar. Jag skippar den idén utan drar upp på rummet, sätter prylar på laddning, backup:ar bilder och tar en sväng till 90°-bastun.

Innan kvällen är slut har vi hunnit med några timmar på Fachwerk7 mitt i Rostock. En fantastisk restaurang både vad gäller mat och miljö där jag själv tar in grillad havsabborre. Kvällen rundar jag av med en riktigt fin drink på ett ginliknande dill- och gurksprit från Hamburg. Sedan packar vi ihop. I morgon väntar den tredje och sista dagen i cykelsadeln längs Östersjöns stränder i norra Tyskland. Vädret verkar hänga i luften precis som idag.

Men det tar vi då.

Resan gjordes tillsammans med tyska turistbyrån. Åsikter, reflektioner, bilder och texter är alltid eget material och inlägget har ej granskats av tredje part innan publicering.

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.