Karthagos ruiner och det som en gång var (en stormakt i olika former)

Vi passerar grindarna och går in i ett liten del av ett stort historieland. Som för nästan tretusen år sedan grundades av libanesiska fenicier. Och som under de följande femtonhundra åren både hann växa till en av Medelhavets mest betydelsefulla handelsstäder till att både förstöras och byggas upp igen. Karthago må vara ruiner och utomhusmuseum idag men har en historia som knappt påminner om någon annan.

Fast jag tänkte börja med att outa min okunskap. Det är okej, eller hur? För alltså. Det här med Karthago. Någonstans har man ju ändå hört talas om det när det swishat förbi på skoltidens historielektioner. Nu gillar ju jag i och för sig historia, även om tiden för Karthagos storhetstid kanske inte varit högst upp på topplistan över epoker jag helst snöat in på.

Men här är jag nu. Bland lämningar och ruiner av det som en gång var Karthago. Och jag går omkring här med öppet sinne för nya kunskaper. Ja men det är ju en av de främsta anledningarna till att jag älskar att resa. Man lär sig alltid alltid alltid nya saker.

5 snabba fakta om Karthago

Så, för mina (och kanske era?) kunskapsluckor på temat. Här är fem snabba.

1. Karthago ligger på en liten udde i norra Tunisien och härifrån har man fin utsikt över Tunisbukten.
2. Staden grundades runt år 814 f.Kr. och det var fenicier från den libanesiska staden Tyrus som satte ner pålarna här.
3. Karthago var romarnas största konkurrent och under drygt hundra år hann tre stora krig rasa mellan dem.
4. Karthago föll i romarnas händer år 146 f.Kr. De förvaltade segern genom att… ja men, totalförstöra staden.
5. Hundra år senare, kring år 46 f.Kr återuppbyggde romarna staden men nu som egen koloni.

Utgrävning live och Antoninska baden

Värmen är stekande så tempot är lågt när vi tar våra första steg inne på området med de Antoninska baden. Det här är bara en liten del av av Karthago och vi hinner inte långt förrän första stoppet. För när man tror att det här stället redan är utgrävt och klart går vi rakt in i en en arkeologs arbetsdag. Vi är mitt inne på deras kontor. Fast istället för välstädade skrivbord, datorer och en kaffemaskin består deras arbetsrum av inhägnade och delvis framgrävda ruiner.

Där sitter de med sina små spadar och penslar. Jobbar sig tillsynes metodiskt och försiktigt fram bland sandstoft och något som kan tänkas vara en vägg, eller ett golv, eller en plats där någon för ett par tusen år sedan vid samma tid på dagen kanske stod och ordnade med en kommande lunch. Vad vet jag. Det jag vet är att jag blir ståendes. Iakttagande deras precisa arbete. Där de finkammar tusenårig historia i jakten på ny kunskap som vi kanske får ta del av om några år.

En kort promenad från utgrävningen, ner mot havet sett, kommer vi till de Antoninska baden, byggda någonstans kring år 145-165. Det är nog svårt att förstå dess storhet nu när bara källarvalven finns kvar att kika på men här i det som var underjorden fanns dåtidens teknik för att få badhusen att fungera, så som värmesystem.

Jag tror ärligt talat inte vi, gemene person, idag riktigt förstår vilken teknik de faktiskt hade här för ett, två och kanske tre tusen år sedan med komplexa städer, akvedukter och stadsplanering. Ni vet, samtidigt som vi i Skandinavien fortfarande knackade hällristningar för glatta livet i svinkall nordvästanvind.

Forumområdet i antikens Karthago

En kort bussresa senare kliver vi av vid forumområdet i Karthago. Idag är det resterna av romarriket vi ser här och det som en gång var basilikor, tempel och marknadsplatser. Bredvid ligger Acropolium de Carthage, katedralen från slutet av 1800-talet som idag mer huserar evenemang och fungerar som kulturcentrum.

Det som ändå slår oss mest med den här platsen, och vi är nog inte själva om den känslan, är utsikten. No offense historielärare där ute men här uppe på Byrsakullen har man helt fantastisk utsikt över delar av Tunisbukten, hamnen en bit bort där ett stor kryssningsfartyg ligger inne plus alla takåsar, berg och flygplatsen.

Ja tidsschemat är pressat. Vi måste hoppa in i bussen och dra vidare till nästa upplevelse i Tunisien. Det finns fler kunskapsluckor att fylla. Fler erfarenheter att berika oss med. Det är så vi jobbar och det är sånt vi gillar. Karthago försvinner snart bakom oss men jo, jag kommer fördjupa mig mer i den här epoken. Var så säkra.

Detta var en pressresa arrangerad av Tunisiens turistbyrå. Texter, bilder och åsikter är alltid eget material.