Allt eftersom de kolsvarta molnen drog in mot Östersund från fjällen i sydväst så började jag lyssna efter avlägsna muller. Jag vädrade åskväder och som jag har väntat. Kameran (Canon EOS 7D, Tokina 12-24mm) åkte ut på stativet och sedan belägrade jag balkongen med plastpåsar och handdukar mot det värsta regnet. Och jag fick bra betalt, det bästa åskvädret i Östersund under de åtta år jag bott här. Mäktigt!
Snyggt!
Grymt mäktigt 🙂
Det är riktigt trevligt så länge det är tillräckligt nära men på behörigt avstånd.