Man blir klokare och klokare med åren och allt man utsätter sig själv för. Gårdagens resa med tåg från Trollhättan till Östersund, via Göteborg och Stockholm flöt förvisso på väldigt bra och utan förseningar men gav bland annat följande insikter:
- Det skrivs 2011 i kalendern och det råder fortfarande stora fläckar där täckningen inte bara suger – den är helt jävla obefintlig. Är det så att Telia, min iPhone 3GS och tåg mitt ute i ingenstans är en olycklig kombination. Det verkar inte bättre men jag kan inte påminna mig själv om att det varit så bedrövligt dåligt tidigare. ”Söker…” ska det inte stå mellan Östersund och Brunflo. Där ska det bara fungera. Punkt.
- När personen intill dig är så bred att armstödet mellan sätena inte går ner riktigt så… ja. Så… nåt. Jag vet inte. Så… vill man byta plats? Nåväl, i just det här fallet är jag glad över att jag hade gångplats och inte satt med klaustrofobiska känslor vid fönstret. Personen var inte stor – personen var gigantisk!
- Hörlurar och <insert random musikspelare, iPryl i mitt fall>. Högre makters bästa bidrag till långa tågresor. Stänger ute det mesta av barnskrik, folk som snarkar när de sover eller bara andas irriterade. Däremot tar inte hörlurarna bort luktintryck. När tantparfymen sprider sig i kupén är det bara att hålla andan eller dra till bistron och köpa kaffe.
- Vad gjorde jag innan jag köpte iPaden? Jösses. Lyckades klämma säkert fem-sex avsnitt av How I met your mother, plus sedvanligt surf och catch-up med resultatapparna så man håller koll på Premier League. Konstant användande från första till sista meter av resan.
- Flyg är ändå flyg. Jag gillar att flyga. Så är det. Jag gillar det mer än tåg även om tidsvinsten på en så kort resa som från Östersund till Stockholm är nån timme på sin höjd, alla transfers inkluderade. Nästa gång blir det flyg, om jag inte tar bilen. Jag ska seriöst aktivt undvika tåget framöver…
- ”Men vadå, på flyget kan du ändå inte surfa med dina iPrylar” tänker någon klok stackare nu då. Nej, jag vet. Men då är den effektiva offlinetiden en trekvart, max en timme på en enkel resa inrikes. Sedan kan jag sparka igång prylarna igen. På tåget är den effektiva offlinetiden det tredubbla, om man ska dra gränsen vid att det ska vara täckning god nog att göra surfandet användbart. Dessutom till och från. I-landsproblemen hopar sig…
Fan. Jag märker ju att det går helt åt skogen att försöka tvätta bort min ingrodda stämpel som ”prylnörd”, trots att jag faktiskt dementerat det flera gånger. Men jag står fortfarande fast vid det. Jag är ingen prylnörd. Trovärdigt? Nej, jag misstänkte det…