Med ett stadigt grepp har hösten hållit tag i stan under ett par månader. Det var dock längesedan löven föll till marken och det mest bara blev grått, trist och mörkt. På onsdagens morgon skrev vi åtta plusgrader i loggboken och långt borta var det vita guldet. Men kontrasternas afton kom till oss. På kvällen vräkte det ner snö och så förblev det hela natten, medan stormvindarna ven runt husknutar och i takåsar. Det blir så mycket ljusare när det vita väl ligger på marken och det är en lätt befriande känsla.
Vi firade dessutom med att göra en liten nyupptäckt i Jamtlis cafélunch, ett litet soppkök i all sin gemytliga enkelhet och med en medelålder på 70+. Lätt. Men det där är något som jag kan tänka mig att göra om. Spenatsoppan satt som ett smäck och bredvid oss satt två pensionärer kring 80-snåret och pratade om datorer och fonder. Business as usual.
Det har också blivit case closed med Berners, men det får nog bli ett dedikerat inlägg tror jag…