Alltså. Hetsen jag har ibland. Eller ofta. Inför flygresor. Jag tycker om att flyga, det gör jag och det är sedan gammalt och en illa dold hemlighet. Det är en del av resan och jag är noga med att flygupplevelsen ska bli så bra som möjligt. I det ingår att ha en bra plats så klart och i de fall jag kan så hänger jag på låset när incheckningen öppnar och bokning av säte blir möjlig.
Fönsterplats.
Eller att mitt resesällskap har det. Vi brukar dela lika. Och om jag vet att det finns stor chans till en spektakulär vy så kan jag tänka mig att betala extra för det. Som när jag flög till LA och ville se Sverige, Norge, Grönland, Kanada och Klippiga Bergen. 250 spänn kostade det då. Värt varenda öre. Jag fick se det jag ville och mer därtill. Jag sov en och en halv timme av de elva resan tog. Resten satt jag med näsan mot Dreamlinerns stora fönster. På hemresan sket jag i det. Då var det ändå mörkt över ödemarkerna och jag sov mig igenom större delen av resan.
Lika fint kan det vara att flyga in eller lyfta ut över Östersund. Med fjällvyer eller över stadens gator och torg. Vallsundsbrons pärlband till belysning där nere under oss eller skidbackarnas upplysta snötäcke. Vackert så det räcker och blir över.
På senaste långflygningarna för ett par veckor sedan betalade jag inget extra, däremot fanns det bra platser lediga när Lufthansas incheckning för flighterna LH400 och 409 öppnade 23 timmar innan avfärd. Jag fick det jag önskade igen. Fina vyer alltså. Ni vet, när en sitter på 38000 fots höjd i sin A380 och ser annan flygtrafik passera och passeras på nära håll. Eller ser Manhattan nedanför efter en magnifik takeoff från Newark. Och så var det plötsligt värt ”besväret” att hänga på låset. Igen. Mäktigt.
Är du noga med platserna på dina flygresor eller struntar du i vilket?
Givetvis skall man ha fönsterplatsen, kosta vad det kosta vill. Nästan åtminstone. Försöker alltid ordna med sittplats så snart det bara går, oavsett hur man flyger. Så värt den där lilla gluggen i planet för att kunna spana ut under alla flygningens faser!
Exakt så! De flygbolag som erbjuder sittplatsreservation direkt vid bokning får min omedelbara kärlek!
Jag väljer ALLTID fönsterplats, men har på senaste tiden varit mer för att ”kunna luta mot väggen och sova”, hehe. Dock älskar jag att titta ut också och blir så förundrad av allting. Som fullmånen igårkväll är jag flög 🙂
När jag flugit så mycket Finland-Sverige på senaste har det även blivit viktigt att sitta längre fram pga kommer ”enklare/snabbare” till min plats och även av planet.
Jag är också noga. Och lämnar fönsterplatserna till er. För jag väljer alltid gång…
Jennifer, det finns så mycket att se och du som flugit världen runt borde ju ha sett en hel del från luften. Själv är jag sjukt imponerad över Grönland och Alperna, riktigt mäktigt att se från ovan.
Ellinor, finns det någon speciell anledning till det?
Vana… Uppsikt över andra passagerare, hatthylla och personal. Möjlighet att flytta lite mot gången om man hamnar för nära grannen. Lite större plats för prylar. Först ut. Dessutom läser jag hela resan så jag märker inte så mycket av vad som händer utanför 🙂
Men jag minns en fantastisk landning över London! Vi flög i princip över stan! Molnfritt hela vägen OSD – ARL – LHR!
Jag brukade alltid välja fönsterplatsen. Nu gör jag det oftast, men ibland så känner jag faktiskt för att sitta vid gången. Fråga mig inte varför, för jag vet nog inte riktigt själv heller. Fast när jag åker till nya destinationer då vill jag helst sitta vid fönstret.
Jag vill ALLTID sitta vid gången på långflygningar. Behöver ha friheten att gå upp och röra mig när jag vill – och det gör jag ofta. Gillar inte att sitta ”fast”, oavsett utsikt. 😉
Oj så fantastiskt! Nej det gör jag inte, men jag kanske borde i framtiden. Är dock flygrädd så sitter där jag ser så lite som möjligt helst.
Jag har inte så stor skillnad på fönster eller vid gången, båda har för- och nackdelar (se Ellinors kommentar, plus att ifall det blir en del toaspring vill jag inte behöva störa grannen.. Men något jag verkligen tycker är surt är att få en mittenplats, alltså att det finns tre säten intill varandra… Finns INGET som är bra med det, speciellt inte om människorna man sitter bredvid är främlingar.
Ja, fy för mittenplatser!! Det är ju ett argument för att betala för fönsterplats, att slippa mitten…
Ellinor, det är bra argument och även som ni andra skriver – enkelheten med att komma upp och gå en sväng (framförallt på long haul).
Helena, precis. Nya destinationer, det är då jag lägger extra krut på det också. Fast faktum är att jag på en långresa för ett par år sedan hade gång och det där med att kunna resa sig upp och sträcka ut kroppen lite ska inte underskattas.
Maria, jag håller med helt. Mittenplatsen är helt meningslös. Kanske allra mest om det är en mittenplats i mitten så att säga (vid en 2-3-2-konfig). Inte en chans till fönster och alltid folk runtomkring. Usch.
Tungt Katarina, med flygrädslan alltså. 🙁
Rolig läsning! Jag väljer bort fönsterplats. Jag vill kunna hoppa upp och ner när jag vill, speciellt på en långflygning. Efter er många långresor är intresset utanför kabinfönstret mindre intressant för min del. Jag vill ha access till friheten att kunna kliva upp utan att störa någon bredvid mig.
Kul lasning! 🙂 Jag valjer olika beroende pa resa, gillar fonsterplatser just for att man far se sa mycket fint (ar geolog och gillar att se naturens strukturer), men jag maste ga pa toa ofta – jobbigt for de andra ibland hehe..
Pa kortare flyg gillar jag fonsterplats, samt om det bara ar ett langflyg. Men fran Australien brukar jag kora: Forsta flyget (7-8timmar) fonster, andra flyget (12 timmar) i gangen for jag brukar inte kunna sova, och tredje flyget (1-2 timmar) fonster. Och tvart om pavagen tillbaka till Australien 🙂
Eleonor, intressant upplägg med val av plats beroende på sträcka. Nu har jag aldrig flugit så långt men jag ska definitivt ha med det i åtanke när (inte om) det blir av!
Det beror på destination. Vet jag att det kan bli en spektakulär inflygning, som till Sydney, Kapstaden eller New York, försöker jag fixa fönsterplats.
Med stigande ålder har jag börjat tänka mer på att komma fram utan värkande rygg och stela ben. Därför försöker jag också att få bra benutrymme; dvs sitta längst fram i en rad. I somras prioriterade jag det, när jag flög till Filippinerna. Man ska emellertid komma ihåg att på många flyg går det inte att fälla upp armstöden på den stolsraden, eftersom tv-skärmarna finns där. För min del innebar det att fastän det var tomt på platserna bredvid så kunde jag inte lägga mig tvärsöver. Bra benutrymme var det dock…
Precis Johan, spektakulära flygningar – då är ju fönster ett måste. Grönland är något av det mest läckra jag sett. Tungt det där med kroppen bara, anar att jag kan dra många fördelar av att inte vara så lång. Längst fram där dock, blir det inte väldigt mycket spring då? Jag tänker på toaletternas placering exempelvis.
[…] från sin bästa sida! Ja, jag har ju varit inne på det tidigare. Om att välja fönsterplats. I det här inlägget. Och flygfoton blev det även den här […]
Brukar alltid kolla upp vilka bästa platserna är med seatguru och sen väljer jag alltid fönsterplats. Vill ju inte missa allt häftigt vi flyger över! Nackdelen om man är två är väl att den andra då hamnar på mittplats (pissplatsen) om man vill sitta bredvid varandra…vilket inte är så kul även om man delar lika.
Emmi, jag fick tipset att om man är två som reser och det är 3-X-3-konfig i planet så ska den ene boka fönster och den andre gång. Det är tydligen få som väljer just mittenplatsen om platserna runt om är bokade och är planet inte fullbokat är chansen stor att man som par får en egen tre-sitsare. Dock en chansning.
Bra idé! Och förmodligen kan man byta bort mittplatsen annars för den vill ju ingen ha. 🙂
Exakt min tanke också Emmi men jag vet inte när jag vågar testa det bara. Trist om det _inte_ går vägen på en long haul…