Även om det kan verka lite hetsigt att sätta sig i bilen direkt efter jobbet i fredags, och blåsa de drygt trettio milen ut till östkusten, så har det varit den helg som jag behövde. Lugn. Stilla. Lite rogivande natur. God mat. Fint umgänge. Och United-kross på Old Trafford.
Ute har minusgraderna etsat sig fast. Naturen har bjudit på den där krispigheten som bara finns när hösten är på väg att ta slut och vintern står och väntar på att sätta sig ordentligt. Frost. Istäcken. Bitiga temperaturer där dunjackan gjort sitt jobb och den sprakande elden vid vindskyddet, som värmt både händer och fötter.
Perfekt sätt att ladda batterierna på inför den kommande Stockholmsveckan. Då ska jag trängas med folk och fä i tunnelbanan. Intensivjobba i ett mötesrum i tre dagar. Dricka aningens för mycket kaffe. Och krydda allt med en löprunda runt Kungsholmen innan jag pyser hemåt på onsdag.
Det är med kontraster. De behövs. Jag gillar dem och behöver både de rogivande stunderna i naturen och de mer hetsiga urbana miljöerna. De har sin charm, båda delarna.
Med mig i bagaget, när jag sätter mig på 737:an mot ARN ikväll, tar jag helgens ljuvliga timmar. När jag kröp runt i skogen och jagade korta skärpedjup. Jag tror att jag kommer ganska långt på det. Om inte annat får jag sikta på fler naturupplevelser framöver. Får jag med mig någon?
Den där sista frågan ska du vara försiktig med att ställa! Vad skulle ske om gamla faster ville delta kunde du säga nej då????:):) Vilket besvär du skulle få.
NEJ vännen min du kan vara lugn jag skall ej ställa dig i detta dilemma, men det är väldigt kul att följa dig och dina tankar. Kram Ta hand om dig/er
Inget besvär alls, du är mer än välkommen på naturäventyr! Hela Jämtland ligger framför fötterna, bara att dyka upp! 😉
Jag kanske inbillar mig, men det ser ut som ett hjärta i blåbäret. Passande! 🙂
Man ser vad man vill se. Ett hjärta känns ju väldigt passande. 🙂