Folk tycker att Östersund ligger avsides. Långt upp i Norrland. Och visst. De har en poäng. Ändå är det bara halvvägs upp i Sverige från Smygehuk. Och halvvägs ner från Treriksröset. Då tycker jag att det finns andra platser i landet som ligger värre till. Eller ja. ”Värre” låter ju inte så snyggt. Blekinge förtjänar en bättre benämning än så. Även om det ligger lite avsides. Nästan i kanten av världskartan.
”Ty Karlskrona var verkligen en avkrok. Där låg det för sig själv på sin ö; om man undantar Västindien, Sydamerika, Indien, Medelhavet och Nordsjön m.m., där de flesta sjögastar varit, hade man föga förbindelse med denna världen.”
Den gamle författaren och militären Emil Melander, som citeras ovan, var inne på det redan 1915. Avkroken Karlskrona. Med föga förbindelse till resten av världen. Även om tiderna så klart förändrats med flyghamnar och båttransporter sedan dess. Ändå ett landskap som jag själv bara varit i ett par nätter tidigare. Det är ingen genomfartsled. Jag har ingen naturlig koppling. Då har det inte blivit av.
Nu var jag tillbaka. Inte rakt inne i Karlskrona men väl på Sturkö. Vi välkomnades av Resfredag-Annika med familj, med rötter just härifrån. Långt ute i Sveriges sydostligaste ändar. Som spenderat hela juli här ute i det hon själv benämner som paradiset på jorden. Och även om våra timmar här ute bara var ett fragment av hela sommaren, eller hela livet för den delen, så kan jag förstå henne.
Medan julikvällens solskiva sänkte sig ner skymtade vi Karlskronas taknockar borta i horisonten. Under tiden njöt semesterfirarna i en av sommarens alla varma kvällar. Kajakpaddling. Bad. Häng i soffgruppen på uteplatsen. Eller en promenad. Vi fick vår idylliska sommarkväll. Marias fick göra sitt sista landskap på checklistan. Blekinge blev sist ut. Det kanske inte var så konstigt ändå.
Kanten av världskartan, ni vet.
Haha, som smålänning i exil, brukar jag säga att Blekinge är som Sveriges bakficka.
Just Sturkö (och de andra öarna) känns verkligen avlägset det mesta. Fast jag hade en kollega en gång som körde båt därifrån till jobbet i Karlskrona och det tog mindre tid än för mig som bor utanför Ronneby.
Sveriges bakficka, det hade jag inte hört förut. 🙂
Nu du Nipe, nu går det skärgårdsbåt direkt från Sturkö till Karlskrona. Världssensation – och ett otroligt lyft för ön! 🙂
Så glad att ni kom förbi Daniel, tänk att ni fick se den där avkroken till sist.
Ja, tack för att vi fick komma ut Annika! Det var fint att se det så omtalade Sturkö med egna ögon. Och av det lilla vi såg så levde det upp. Jag menar, solnedgången!
[…] i Ystad är nog sommarens mest pittoreska boende, även om det är hård konkurrens med loftet på Sturkö, bröllopssviten på Dannegården eller balkongen i Kristianstad (kanske inte så […]