Jag ska gå rakt på sak. Vi har fått flytta på Kilimanjaro-vandringen. Igen. Med allt som händer runtomkring oss är det så klart inte särskilt konstigt. Och i det världsliga perspektivet är det så klart inte synd om oss. Saker kunde ha varit värre. Fast så går det ju inte heller tänka, för då framstår vartenda ett av ens egna bekymmer som renodlade i-landsproblem. Där tänker jag inte landa.
Så, hur har den här trippen utvecklat sig då? Jo. Ursprungsplanen oktober 2020 blev januari 2021. Sedan blev det juli 2021 och nu sätter vi hoppet till oktober 2021 istället. Men när man börjar räkna på allt så börjar det här året redan att kännas väldigt komprimerat. För även om det är nio månader kvar så vet vi också hur mycket (och lite) som hänt under de senaste nio månaderna. 2021 känns helt enkelt jävligt kort om man har för avsikt att till exempel… tja, bli vaccinerad, se omvärlden bli vaccinerad, känna sig någorlunda trygg med resor….
…och bestiga Kilimanjaro. I oktober.
I alla fall. Jag tänker att jag vill se ljuset och även om vaccin och annat skänker en hel del hopp så är det ändå långa och många processer kvar att ta sig igenom. Vi ska hantera mutationer, vi ska översköljas av en tredje och säkert fjärde våg, folk ska bli arga och vägra ta vaccin av olika skäl och vi ska hitta former som gör att det faktiskt går att resa igen.
Bland mycket annat.
Det finns några fördelar
Finns det inga fördelar då? Jo, så klart. Vi hinner köra backträning även den kommande sommaren (jäjj!). Jag borde hinna lära mig ta på mig mina nya gaiters (jag vet). Sedan hinner jag köpa nya vandringskängor, faktiskt gå in dem och förhoppningsvis göra bort alla skoskav så att jag slipper dem i Tanzania. Plus att jag vill dra in massa tältnätter på kontot. Och kanske tar jag en extra lång sommarsemester och hinner vandra i våra svenska fjäll. Den största utmaningen där? Att hitta en led som ingen annan går.
Återstår att se om det ens är möjligt.
Annars så. Kilimanjaro-flytten rubbar ju inte direkt vardagen här och nu utan vi kör på. Jobb på dagarna. Runstreak på luncher eller kvällar med vinterlöpning hela vägen ner till -29°C (!). Ja, det blev faktiskt en runda i den temperaturen i fredags kväll. Personbästa. Det går att sätta rekord i det mesta. Och det är verkligen krispiga minusgrader och fantastiskt vacker vinternatur kring Östersund och Frösön just nu, som jag skrev om i måndags. Tydligen ska det fortsätta ett tag till och det gör mig faktiskt ingenting. Ska det vara vinter så ska det vara. På riktigt.
Tack.
Alltså -29°C (!!!) det är ju stört kallt, och då går du ut och springer? Antar att det är frostbilden med de frusna ögonfransarna, den säger en del 😀
Ja, den bilden är från det passet. Och ja, det var kallt men faktiskt inte så att jag frös. Hyfsat tempo och bara 6 km, höll värmen rakt igenom. Är ju inte då man drar ut och köttar intervaller direkt. 😁
haha asså Stockholm hade ju varnat för istid vid den temperaturen, dragit ner rullgardinen och öppnat igen till våren 😀 😛
Jag tänker som du, och håller tummarna hårt för att vaccinet kommer ut till oss alla så snart som möjligt. Covid-pass till folket 🙂
Haha! Ja alltså. Det kan ju dessutom skilja ganska mycket även här i Östersund. Vi kan ha 10 grader kallare än en annan del bara några kilometer bort.
Gillar ditt mindset och håller tummen för att det inte är för många som blir arga och inte vill ta vaccin och för att det blir av i oktober!
Tack Elna! Håller också tummen för att allt bara går mot ljusare tider! 🙂
Härligt posiriva tankar ändå, det gillas, och liknar min inställning. Jag har 10 betalade konsertbiljetter maj-nov i Sverige, Europa o USA… jaja bara att gilla läget, kavla upp ärmen för sprutorna när det blir dax, o göra det bästa av det man har här och nu.
Ouch, tio konsertbiljetter? De brukar ju inte vara särskilt billiga heller. Men japp, bara att kavla upp ärmarna lite i dubbel bemärkelse!
-29 för kallt för jogging tänker jag!. Flytta inte berget! Jättejobbigt. Flytta resan i st😅
🤗
Det går om man inte maxar utan tar det lugnt och har vettiga kläder. Och resan är flyttad. Berget ser lite jobbigt ut att försöka peta på. 😉
Det er nok fornuftig å flytte på Kilimanjaro. Det er synd hvis en slik reise skal gå i ”vasken”. Jeg og familien gikk opp Kilimajaro for noen år siden og det var en storartet opplevelse. Alle 4 kom til toppen 🙂
-29 grader høres forresten utrolig kaldt ut 🙂
Grattis till att ni tog er upp på toppen, kan tänka att det är en riktigt fin känsla! Ja, men vi får mer tid till förberedelser så nu kan vi inte skylla på något. 🙂
Spännande projekt! Det kommer att gå bra, du har massor av tid framför dig och håller igång träningen. Själv är jag i brant nerförsbacke med både ålder och träning, haha 😉
Haha, jag tänker att åldern inte behöver vara brant backe. Men det kanske är mest för att jag inte kommit dit än? 😉
Du har ett himla goo men den bästa egenskapen enl min åsikt är att du inte fastnar i gnäll utan ser det ljusa och möjligheterna.
Jag känner mest att jag inte kan påverka och då är det ju bara att släppa och invänta bättre tider i ett fall som det här. 🙂