Vandra Blanktjärnsrundan med barn (!) – heja Vålådalen!

Antalet gånger jag på den här bloggen tipsar om saker att uppleva med barn är lätträknade. Det är nog mer vanligt att Joe Biden ser pigg och alert ut, att grisar flyger eller att någon i ett Andriod-forum pratar gott om Apple. Ja, typ. Ni fattar. I somras hände det ändå. Mina föräldrar plus Maria och jag skulle ta oss an Blanktjärnsrundan med barn, närmare bestämt min brorson på drygt fyra år.

Det här är Blanktjärnsrundan

Blanktjärnsrundan är en väldigt populär led i Vålådalens naturreservat i Jämtland, fyra mils bilresa från Åre. Leden är ett varv på cirka tolv kilometer och går som nummer 283 i södra Årefjällen. Mest känd är den troligen för det smaragdfärgade Blanktjärn efter cirka sex kilometer.

På senare år har just Blanktjärnen varit i fokus på grund av högt besökstryck, då slitaget gjort att tjärnens klara vatten har varit på gång att förstöras. Det har gjort att man nu gränsat av var man får röra sig. Cyklister gör sig inte ens något besvär, det råder nämligen cykelförbud närmast tjärnarna.

LÄS MER | Länsstyrelsens restriktioner

Hållplatser från fjällstationen till Blanktjärn

Går man Blanktjärnsrundan med barn är mitt tips att ta varvet motsols. Från parkeringen till Blanktjärn är det då cirka 6,5 kilometer och det finns flera fina hållplatser att ta sikte på, något fler än om man går medsols. Här är vad man kan ta sikte på längs just den etappen:

• 0,8 km – hängbron över Vålån
• 1,4 km – välj med- eller motsolsvarv
• 1,5 km – vindskyddet ovanför Vålån med fin fjällutsikt
• 5,3 km – ”Fjällen”-skylten med fikabord
• 5,6 km – cykelförbudet börjar
• 6,5 km – fikaplatsen vid Blanktjärn

Sedan väljer man ju själv om man tar samma väg tillbaka eller fortsätter varvet runt. Det finns i ärlighetens namn inga direkt spektakulära platser längs varvets andra halva.

Mikropauser och delmål

Vi hade både en plan A, B och C för att vandra Blanktjärnsrundan med barn, lite beroende på hur dagsformen skulle utkristallisera sig. Först och främst körde vi till Vålådalens fjällstation där vi parkerade bilen. Ryggsäckarna var fyllda med fika i form av mackor plus saft, kaffe och lite sötsaker. Sedan tog vi sikte på att gå Blanktjärnsrundan motsols. Det här väljer man efter ungefär en kilometer, efter hängbron över Vålån. Bara ett par hundra meter därifrån ligger ett vindskydd med fin utsikt över den slingrande Vålån och flera av Vålådalens närmaste fjäll. Så här i början av juni ligger snön fortfarande kvar på topparna.

Vindskyddet var upptaget och eftersom alla kände sig pigga och glada så vandrade vi vidare med korta mikropauser emellanåt. Nästa längre stopp blev vid den berömda ”Fjällen”-skylten efter drygt fem kilometer, där vi lockade med mackor. Här slog vi oss ner för en lite längre fikapaus eftersom det finns ett par fikabänkar här. Härlig utsikt över myr och fjäll.

Ganska enkel vandring

Bortsett från ett par stigningar i början av vandringen så är det ganska flackt fram till Fjällen-skylten. Fyraåringen tog sig hela vägen hit för egen maskin men sedan fick det bli lite åkning på mina axlar under någon kilometer. Vi hade också turen att träffa på ett gäng renar som lufsade ut rakt framför näsan på ett tjugotal meters håll. Väldigt lyckosamt med stora ögon på ett stycke barn som följd. Eller ja, på oss vuxna också faktiskt.

Bara några hundra meter bortanför ”Fjällen”-skylten blir det cykelförbud plus att landskapet tar en något mer böljande form när man går upp och ner för åsarna som skiljer vattnen åt. Det finns trappor på ett par ställen som underlättar.

Väl vid Blanktjärn så slog vi oss ner för en mer rejäl fikapaus. Det är nu för tiden ordentligt inhägnat och svårt att ”gå fel”. Det finns både utedass att spendera tid på precis som en liten trappa ner till tjärnen, för den som vill ta en närmare titt på det här kristallklara vattnet. Och ja, det är verkligen smaragdfärgat.

Här blev vi kvar en bra stund och fikade under en blå junihimmel, med vattnet rätt i blickfånget och snöprydda fjälltoppar på avstånd. Så sett är Vålådalen väldigt tacksamt för även om man inte är på en regelrätt fjällvandring så är de här böljande topparna alltid nära.

När vi fikat klart bestämde vi oss för att fortsätta varvet runt istället för att gå samma väg tillbaka. I ärlighetens namn är väl den sträckan kanske inte rundans finaste men det är lättvandrat både på spänger och stigar. Dessutom ser man något nytt, vilket jag tycker är en trevlig fördel.

Med en knapp kilometer kvar, strax innan hängbron, knyts säcken ihop och man är tillbaka på samma led som man började på. Den sista hundringen av meter joggade fyraåringen i mål och vi gjorde en ordentligt high-five vid bilen för ett väl utfört uppdrag!

Så, Blanktjärnsrundan med barn säger du?

Ja, det säger jag. Fullt genomförbart även om det är en vandring på över en mil. Är det småbarn man släpar på så tar man en ryggsäck med bärsele. Är det lite äldre kids så kan de ju mycket väl gå eller springa fritt, säkert stora delar av sträckan. Täta pauser, delmål och fika var vår nyckel för ett glatt humör hela vägen. Förutom någon enstaka kilometers axelåkning så tog sig fyraåringen hela varvet runt för egen maskin.

Vi rundade av den här dagen med att grilla vid Nulltjärn, som ligger ytterligare ett par kilometers bilväg från Vålådalens fjällstation. Fyraåringen tyckte att vattnet såg inbjudande ut och passade på att bada medan vi andra nöjde oss med att stå vid sidan och titta på. Sedan bar det av hemåt. Minstingen somnade ganska omgående i bilbarnstolen medan vi andra summerade en riktigt fin dag i Vålådalen.

Har du vandrat Blanktjärnsrundan med barn och har egna tips eller har du frågor? Lämna en kommentar här under!

BLOGG | Fler äventyr i Vålådalen