Höstvandring på Mittåkläppen

Mittåkläppen är svår att missa. Den reser sig ensam över vidderna och syns från nästan vilken annan topp som helst i Funäsfjällen. Ändå hade det gått några år sedan vi senast stod där uppe. Vi planerade i och för sig ett återbesök i somras, men när vi hörde hur populär turen hade blivit, och hur mycket folk som rörde sig i området, bestämde vi oss för att vänta. Till igår. En lördag i början av oktober. Lite gråmulet med regn i luften. Och det visade sig vara ett klokt beslut, för att vandra Mittåkläppen på hösten är något helt annat.

1212 meter över havet når berget. Det ser nästan ut som en hajfena. Eller som näsan på en liggande jätte, likt Suljätten uppe i Åre-området. Eget majestät hur som helst, och den drygt tre kilometer långa vandringen är förhållandevis kort och ganska enkel. Tittar man bland Funäsfjällens guldturer så är det nummer 157.

Hitta till Mittåkläppen

Det enklaste är att ta sig till Djupdalsvallens parkering, en knapp mils grusväg från Bruksvallarna. Vägen är avgiftsbelagd och kostar 80 spänn (2026), som man kan betala med kort. Alternativt kan man ställa sig i Ramundberget och gå delar av Gruvturen upp till Mittåkläppen. Då blir det en betydligt längre tur och fler höjdmetrar men man får å andra sidan fin historielektion om gruvbrytning i Härjedalen.

HITTA HIT | Google Maps

Mittåkläppen på hösten

Mittåkläppen på hösten

Om det är fullt med folk på sommaren så är det… ja, inte helt folktomt på hösten heller. Skulle det visa sig. Trots början av oktober, snålblåst och med regnet hängades strax över våra huvuden. Men det är inte så att man behöver trängas direkt. Längs den vältrampade leden upp mot toppen träffar vi på ett handfull sällskap i varierande åldrar. Från småbarn till pensionärer. Så ja, Mittåkläppen är en fjälltur som passar de flesta.

När toppen närmar sig drar jag på vindjackan, vilket visar sig vara ett bra beslut. Vid toppröset får vi sen belöningen. Trehundrasextiograder Härjedalen. En makalös utsikt, där flera av topparna just den här dagen ligger insvepta i moln. Stor-Axhögen, Helags, Skars. Och så Ramundbergets skidbackar åt andra hållet.

Det friskar i så vi jagar rätt på en vindskyddad plats på toppens nordsida. Här åker Marias kanelbulleäppelkaka fram, tillsammans med den hemmagjorda vaniljsåsen. Och fika smakar ju alltid bättre utomhus, det vet vi. Helst på fjället. Med Mittåkläppens dramatiska nordsida bara några meter framför fötterna.

Svårare än så här gör vi det inte. Vi är nöjda. Tillfreds i själen. Vare sig motvinden eller duggregnet vi möter på vägen ner rör oss i ryggen. Vi har en höstvandring på Mittåkläppen på kontot.

Tänk på det här innan

Förutom det generellt uppenbara, att fjällvädret snabbt kan svänga, så finns det en sak till man bör ha i åtanke om man vill vandra Mittåkläppen på hösten – vägbommen! Den är normalt öppen från juni och in i september men när snön börjar göra anspråk på fjällvidderna så stängs vägen helt. Området är också känsligt ur djursynpunkt så hundar ska hållas kopplade utan undantag.

Med det sagt, ta sikte på Mittåkläppen som höstutflykt. Lätt värt ”besväret”!

FÖLJ OSS | Facebook | Instagram

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.