Först är man i Lysekil ett par gånger per sommar som liten. Sedan blir det ett par gånger på tjugo år. Senaste veckan? Två gånger på tre dagar.
Lysekil är ändå en del nostalgi. Här bodde min morbror när jag var liten så att hänga här ute på kusten på somrarna var lite av standard. Inga längre vistelser men väl några dagar i stöten, lite då och då. Vad vi gjorde? Det vanliga? Hoppa på klipporna, bada i havet, känna på maneter och fiska krabbor. Jag har alltid föredragit havet framför insjöar och doften av tång går nästan rakt in i hjärtat, även om jag inte är någon helgjuten västkustperson i jämförelse med andra. Men just nu orkar jag inte jämföra mig med andra.
I söndags åkte vi ut för att träffa Saga, som jobbar säsong på ett par av stans alla restauranger. Min mor var också med och så mötte vi upp en gammal bekant, born and raised Lysekil, som tog oss med på en liten rundvandring i de centrala delarna av stan.
Vi har sett statyn Flickan med skolväska, provsmakat gelato på den då inte ens öppnade glassbaren Det goda hantverket, ätit lunch på Luna Vingård & Tapasrestaurang i Dalskogen, spanat in Havets Hus lite på avstånd och sett kyrkans resa sig högt ovanför varenda hustak på säkert hela Stångenäset. Ja men lite av allt det där som Lysekil har varit för mig plus ett knippe nya upptäckter.
Jag noterade också att tågförbindelserna med stan är nedlagda sedan 2016 och all tågtrafik upphörde 2018. Det var nog eventuellt en nyhet för mig och ja, det kändes nästan lite ödsligt med stolpar utan kontaktledningar och igenvuxna järnvägsspår mitt i stan. Framförallt kändes det väldigt otidsenligt.
Efter söndagsbesöket stack vi upp till Lysekil igen mitt i veckan. Då blev det infirande av nybliven 20-åring som slutade med en riktigt fin helkväll och där vi lite halvspontant hamnade på Publik Bar & Kök vid norra gästhamnen, åt god mat och fick en härlig skymning precis vid vattnet.
Lysekil alltså. Det är en fin stad. Det är det. Oavsett det är en sån där semigrå söndag i junis avslutande dagar eller en magisk solnedgång över havet ett par dagar senare.
Instämmer Lysekiiil är vackert! Det är liksom alltid rätt med en resa dit..många fina vandringar har jag gått i det området
Himla fint! Känner att jag skulle vilja upptäcka mer både i området men även inne i stan. Utsiktsplatsen vid kyrkan har jag nog bara varit uppe vid en gång, till exempel.