…som man saknar kossan. Jag har spelat klart för säsongen men det återstår tre matcher. Tyvärr på såpass ”olägliga” tidpunkter att jag inte kan vara med alls och det är ju då givetvis självklart att jag känner mig mer sugen än på länge. Två riktigt sköna pass i veckan, ett med klassiskt höstregn och ett med klassisk höstkyla. Varför blir man som mest sugen när man inte kan få det? Det finns nog en och annan där ute som kan svara på den frågan…
Nu ska jag försöka svälja vetskapen att det inte blir match igen förrän tidigast mars. Om jag inte åker utomlands och hittar en korpserie. Hur stora är oddsen för det?
Något mer jag saknar just nu är bilen, något så kopiöst ohyggligt.