Medan Mac väntade på budet så passade jag på att återställa ordningen. Dalslandstjuren vajar återigen på den Drydianska Terrassen efter lite ”tekniska problem” i helgen. När FedEx tillslut fick tummen ur bakvagnen och hämtade paketet hos Mac så stack vi iväg på en liten tisdagstur deluxe på våra cyklar. Frösöberget runt är ju ingen direkt upplevelsemässig nyhet för någon av oss men i juni doftar det lite bättre efter vinterns dvalor och för sinnenas jakt på sommarkänsla så var det här sannerligen way to go.
Tills vi kom förbi Frösö zoo och någon icke namngiven bondläpp spritt ut sin allra mest skitluktande skit som förpestade tillvaron under några hundra meter. Det var så man undrade hur långt man cyklat, för plötsligt fick jag flashbacks till Brålanda. Och så har jag nämnt Brålanda i bloggen. Igen.
En ny liten fotoidé har blivit född i mitt huvud och mycket passande nog så är mitt trasiga stativ inte bara trasigt, utan också spårlöst försvunnet dagen till ära. Onsdagsprojekt att hitta med andra ord. Fotoidén kommer kräva sin tid men det känns nästan som att det kan vara värt det, för resultatet kan bli ballt. Får ha det lite på sikt helt enkelt.
Fick förmånen att återigen uppleva en sådan där fantastiskt försommarsolnedgång igår kväll igen. Lite vindigt, lite molnigt, lite fantastiskt. Balkongdörren öppen såklart och den friska luften strömmar in i huvudet. Livskvalitet kallar jag det, vad kallar ni det?
Och jag hann knappt skriva klart mitt utlägg om redogörelser innan jag själv skriver en. Vi får sonika leva med det.