Summerar kanske inte jordens mest produktiva dag, halva jobbstyrkan verkar ha hängt över sina toastolar idag. Mitt mod är gott, jag har klarat mig från allt vad vinterkräksjuka, baconfeber och fjäderflunsa heter så jag har inga större funderingar på att däcka i ens en liten fånig vattenbakterie.
I förebyggande syfte drack jag inget vatten på lunchen idag. Jag tog en mugg kaffe efteråt istället. ”Men… det är ju samma sak? Det där är ju inte uppkokat tillräckligt ändå.” flikade kollegan in. True story. Ops. Typ.
Bakteriehärden i vattnet förresten, nu jävlar är det hetsjakt. Alla ansvariga (vilka det nu kan vara, det kanske är Storsjöodjuret som skitit (?!) i det blå skåpet) ska ställas till svars, sparkas, bespottas så att ”den lilla människan” med gott samvete kan säga att ”det var i alla fall inte mitt fel”. Ibland är det konstaterandet viktigare än själva orsaken till problemet. Man må kräkas upp förra årets julbord, ha 40 graders feber och utslag över hela kroppen. Men så länge någon annan kan lastas så mår man fint. Inombords i alla fall. Eller så är det precis tvärtom.