Jag skulle kunna gå och lägga mig. Det skulle jag kunna ha gjort redan vid 21 då jag var mer eller mindre klar att gå in i första bästa sömncykel. Det blev FIFA istället och nu en terapistund med Spotify. Det är gött att numera kunna sitta i lugn och ro i köket med Macbook och vidunderlig utsikt, morgon som kväll.
Jag har förbannat min sternocleidomastoid den här veckan. Efter att ha somnat på och spenderat natten i soffan i lördags, plus den där märkliga cykelsparken jag försökte mig på i söndagens träningsmatch, så har muskeln uppenbarligen aldrig repat sig. Försökte in i det sista att försöka få till det hela med smärtstillande gel tidigare ikväll. Det hjälpte i princip ingenting. Hejdå träning. Hej hej FIFA på PS3:an. Träning, fast på ett annat sätt.
Well, fredag på ingång och då är det bara att shape up och repa mod för nya utmaningar efter en rätt så fattig vecka än så länge. Muntrar upp mig själv (och er) och min fantastiska självdistans med en intressant bild jag hittade i arkivet, från en regnig eftemiddag i Skalhamn 2009. Vad får jag för stilpoäng för det så kallade dyket?
