Som sagt. Roadtrip. Traintrip. Jobtrip. Flighttrip. Golftrip. Allt-möjligt-trip. Livet i rörelse trots att själva grejen med hela veckan slutade med minimal rörelse eftersom jag 13:28 på lördagen den 18 maj inte alls sprang över startlinjen i Göteborg. Fast ändå så mycket rörelse. På andra sätt.
Jag hann knappt komma hem från Springsteen i Stockholm förrän det var dags för nästa turné söderut. Bil. Tåg. Jobb. Flyg. Golf. Lite av varje. Umgänge med familj. Uteblivet Göteborgsvarv och sedan en bilresa norrut för att slutligen, via ett skönt kaffebreak i Orsa – som är sista utposten innan lapphelvetet – landa i Östersund och drabbas av den kanske värsta resebakfyllan i mannaminne. Att landa stillasittande på en kontorsstol några timmar efteråt. Motsägelsefullt deluxe. Det som kunde gå fel gick fel. Men då plockar man fram bilder och minnen från den gångna veckan och så är de flesta av problemen rena och skära bagateller som man skrattar åt. Haha.
Typ. Så. Resande fot. Leva med ett par väskor som bagage. Nya saker. Nya intryck. Nya upplevelser om än på gammal beprövad mark. Det är bra skit det. Ge mig mer! Av allt!
I väntan på nästa OS. Senaste veckan. Då kör vi.
[…] i maj började så smått fundera på om det var läge att återupptäcka mina gamla hemtrakter. Dalsland […]