Fyrverkerierna har precis avslutat en traditionsenlig helg i festligheternas tecken. På väg hem. En promenad i en ljummen och vindstilla sommarnatt. Bror går bredvid. En man i medelåldern kommer cyklandes förbi oss. Gatan är tom på trafik. Förutom honom. Han vinglar. Fram och tillbaka. Tillbaka och fram. Upptar hela vägbanan. Ibland nästan upp på trottoaren, ibland nästan ut i häcken vid sidan om. Inget lyse på cykeln. Ingen hjälm på huvudet. Odiskutabelt påverkad. Fattas bara att han drar omkull och slår sig halvt eller helt fördärvad.
Tjuttiotre meter framför oss kommer en hög trottoarkant i vägen för ekipaget. Mannen går ner i backen. Cykeln följer efter. Strax efter kommer hans kvinnliga bekant fram till honom, betydligt mer nykter än manspersonen, som nyss har satt sig upp men lika snabbt lagt sig ner igen. Utslagen på trottoaren. Kvinnan reser upp cykeln. Vi närmar oss och vi har redan diskuterat följden av idiotin han utsatt sig själv för. Sympatinivån är rekordlåg, nu när vi ändå sett att han rört på sig. Några meter framför oss hör vi…
Man: Aaajajaj…
Kvinna: Har du ont? (lätt bekymrad)
Man: Ja, i axeln… (stööön) …och foten.
Vi kommer fram till dem. Jag tar min lugnaste samtalston.
Jag: Behöver ni ambulans eller? (mest för att se över allvarlighetsgraden)
Kvinna: Nej, det går bra…
Jag: Behöver ni polis då kanske?
Kvinna: Nej, det går bra ändå…
Jag: Ja, det kanske är lika bra det…
Man: (stöööön)
Jag: …när ni cyklar mitt i gatan. Utan lyse på cyklarna. Utan hjälm. Och dessutom helt kalasplakat. Jävligt smart.
Kvinna: Jamen de snodde faktiskt våra cykellysen förut!
Jag: Jaså? Stal de nykterheten också då kanske?
Kvinna: Näe…
Man: Men käften… (stöön) …jävla idiot.
Jag: Bra jobbat hörrni, bra jobbat.
Jag ger dem min finaste och mest sarkastiska applåd innan vi lämnar crash site och går därifrån. Kvar ligger mannen på gatan. Cykeln ligger bredvid. Hjälmen ligger hemma. Vettet ligger nog ingenstans. Full som en kastrull. På lyset utan lyse. Mycket ska man se och höra innan Universum omsluter oss med sin allra varmaste hand och skickar oss till evigheten.
Och som någon sa. Den siste idioten är inte född än.
