Saker jag inte gör varje dag men borde göra oftare: åka till Karlstad och kolla på hockey. Sist gång var julen 2011 och innan dess kommer jag knappt ihåg, 2009? Tyvärr har jag tappat hockeyn ganska hårt efter att Premier League flyttade till Viasat för några år sedan och fick mig att lämna C More. Tidsbrist dessutom. Tid som knappt ens finns för FIFA, Battlefield och att städa bilen frekvent…
Hur som helst. Ikväll. Lokalderby mot Frölunda och 8011 själar hade trotsat kylan för att se en 6-2-seger i utklassningsstil. Det var aldrig ens nära spänning mer än när 3-1-reduceringen ramlade in i början av andra, som var följden av en märklig utvisning. Frölunda såg rejält trötta ut och saknade kreativitet och fart, medan Färjestad nyttjade de lägen man skapade.
Även om jag lackar med hockeyintresse så är det alltid skönt när värmlänningarna tvålar dit sitt motstånd, kanske allra helst i ett västderby. Fint. Vackert. Och så vidare.
Jag kan seriöst sakna ett topplag på närmare håll än 26 mil och Ö-vik eller 55 mil till just Karlstad. Visst. Roadtrips är alltid kul men att dra 60-110 mil tur och retur kräver ändå lite planering och i värsta fall övernattning. Det vete tusan om jag kan tycka det är värt för en sport jag nu för tiden följer väldigt sporadiskt. Det vore roligare om Östersund kunde peta upp ett hockeylag i eliten också så att FBK kan komma förbi, framförallt nu när vi har en ny och fräsch arena i Vinterstaden. Tack på förhand.
Well. Blotta närvaron på en större arena får mig att längta ytterligare. Två veckor, sedan blir det Manchester. Det är mycket farande och flängande nu. Som det ska vara. Jag gillar det. Pretty ganska mycket.