Jag älskar att resa. Även att flyga (ungefär 12,3% av helhetsnöjet). Ni älskar bildorgier (jag ser er och statistiken ljuger inte). Vad säger ni, ska vi slå våra intressen ihop? Hörde jag ett ”Ja!”? Ja! Lätt inspirerad av förra veckans bloggutmaning, där jag la ut tio resebilder från lite olika platser, tänkte jag nu köra ett liknande tema. Den här gången håller jag mig dock helt och hållet i luften.
Bloggen presenterar lite sådär fånigt stolt – tio flygfoton från lite här och var, plus en bubblare. Handplockade bilder direkt ur mitt arkiv, från sådana där ögonblick och tillfällen som jag personligen ungefär för alltid kommer att minnas av olika anledningar. Då kör vi (och även ni, om ni bloggar och har flygbilder att dela med er av)!
1. Alperna
Oktober 2002. Ja, den här landar först då det är en av mina absolut första flygbilder. Vi drar en repa över Alperna på vägen ner till Rom med det numera konkade flygbolaget Sterling. Den här bergskedjan alltså. Den är inte bara magisk att åka igenom, den är hejdundrande vacker från 39000 fot också.
September 2011. En kanske fototekniskt lika kass bild som den ovan med smutsigt fönster och blänk inifrån. Ändå. Det kvittar och den här minns jag av två skäl. Dels var det min första helikoptertur (rekommenderas varmt, närvaron är total!) och dessutom fick jag se Stockholms skärgård från ett lite annat perspektiv än tidigare. Det är ett vackert ställe, det där med alla tusentals öar och kobbar.
Juli 2003. Som liten drömde jag om flera saker. Att dels åka tåg genom min uppväxtsort Brålanda men också att få se stället från ovan. En julimorgon för tolv år sedan gick flygönskan i uppfyllelse när jag och Vapendragar’n lyfte från Malöga utanför Trollhättan och tog en runda över våra bådas hemtrakter. Julafton, mitt i den värmeböljande sommaren. Magiskt!
4. Höga Kustenbron
Juni 2012. En bekymmerslös förmiddag i juni navigerade vi, jag och Vapendragar’n, ut till kusten. Den östra av vårt land alltså. För en gångs skull. Vi tog några ärevarv över landmärket där ute, Höga Kustenbron. Där njöt vi av havsvyerna och gjorde en studs-och-gå på flyghamnen i Kramfors innan vände hemåt igen.
Juni 2012. Fina vackra stad! Ännu vackrare blir den en varm sommarkväll när Storsjön ligger spegelblank och vi har sådana där vidunderliga vyer över Jämtland från ett par tusen fot. Alltså. Wow! Det var lätt värt att hoppa över EM-semin mellan Italien och Tyskland för det här…
Maj 2014. Jag satte mig lite hastigt och lustigt på Norwegians Dreamliner och flög till LAX. Det kan ju verka lite märkligt att då, när en tittar på en platt karta, ta vägen över Grönland men ack så glad jag är att jorden är rund. De dramatiska vyerna från 38000 fot med höga berg och långa isbelagda fjordar såg på sitt sätt väldigt inbjudande ut.
7. Vänersborg från Vänern
Juli 2003. Det där med privatpilot är fina grejer. Den här sköna kvällen var vi ute med motorseglaren och drog ett par repor över våra hemtrakter. När vi var på väg tillbaka tog vi Vänersborg från norr, samma väg som båttrafiken fast med en viss skillnad vad gäller altitud.
Mars 2013. Igenkänningsfaktorn på det en ser tiotusentals fot längre ner är ett av de stora nöjena tycker jag. Den här gången, på en flygning mellan Bergen och Köpenhamn, fick jag återuppleva de yttre delarna av Hardangervidda som jag klämde lite på vid en roadtrip i området knappt ett år tidigare. I bilden syns exempelvis Gaustatoppen. Norge är vackert men också genant outforskat från min sida.
9. Inflygning LAX
Maj 2014. Efter Grönland under vingarna (#6) så drog Dreamlinern efter ytterligare några timmar in över Los Angeles. Det var också en syn, fast med de totala kontrasterna. Stad vart än en tittade och från en sådan bra höjd att det gick att urskilja livet där nere. Från snöklädda öde bergstoppar till sjufiliga motorvägar. Jo en får tacka för det!
10. Storsjön med Rödöbron och Oviksfjällen
Juni 2012. Jag rundar av med en av mina absoluta favoriter. En magisk kväll med sjöutsikt, milsvida fjällvyer och en solnedgång out of this world. Ja, jag må låta helt överjävligt lyrisk och ändå är det inte tillräckligt för att beskriva den kvällens känslor.
Okej, jag ska erkänna. Jag har svårt att slita mig så jag kör en sista då.
Bubblare: studs-och-gå på ESNZ
Juni 2012. Fördelen med att ha ”privatpilot” och en aningen mindre kärra är ju att en kan flyga runt lite som man vill (så länge flygledaren i tornet godkänner rutten). Det innebär också att det kan bli en och annan studs-och-gå (touch-and-go landing) och med den här utsikten så kan jag uppleva flera av den här kvaliteten. Åreskutan skymtas i bakgrunden.
Tänkte din bubblare – visst var det så att det var ett regulärflygplan som ville landa samtidigt som vi skulle göra en touch and go, och att regulärflyget fick vänta på oss? 🙂
Shit. Härliga bilder!!! Jag är snart på Hardangervidda och ser ju att du har ett inlägg därifrån. Helt missat. Måste kolla!
Katarina. Vi var bara i utkanten på roadtripen men ändå så otroligt vackert! Har också flugit över det två gånger och ja, lika vackert då!
Ok. Ja jag är inte säker på vilken väg ni tog. 🙂
Underbara bilder! Det är ju sjukt vackert med bilder från ovan.
Härliga uppifrånbilder!
Tack för cred, ni!
Tänkte din bubblare – visst var det så att det var ett regulärflygplan som ville landa samtidigt som vi skulle göra en touch and go, och att regulärflyget fick vänta på oss? 🙂
Det var den flygningen eller en förmiddag med Herr Nilsson. Kommer inte riktigt ihåg mer än att SAS-kaptenen inte var helt nöjd. Klart kul!
[…] Och då har jag ändå flugit på några ställen. Både i stora plan och små plan. Alltså, små plan. Och stora […]