Det var dags att hyra bil igen. Tredje gången att göra det utomlands på mindre än ett år. Vid de två första tillfällena (Los Angeles och Genève) har det varit ganska enkelt, den här sista gången var det lite mer utmaning eftersom vi plötsligt var fyra personer varav två yngre förmågor. Så, vad spelar nu då det för roll?
Tillbehören. Ni vet, de som kan tillkomma utöver själva bilen.
Det verkar som att biluthyrningsfirmorna går samma väg som flyget. Där har de galet billiga flygstolar för i princip inga pengar alls även om det är nio tidszoner bort (3500SEK T&R LAX förra året, hej och hå) medan de drar in pengarna på extratjänster som incheckat bagage, bokning av sittplats och även småsaker som kaffe ombord på planet.
Biluthyrarna då? Jodå, de kan också. Bilen vi tillslut bokade kostade oss $149 för en vecka. Helt okej pris faktiskt. Tills jag kryssade i två bälteskuddar för perioden.
€80. Ja, per kudde alltså.
Etthundra och sextio euro för två bälteskuddar för en vecka. Ja precis, dyrare än själva bilen alltså. Idioti. Det här priset blev ju Norwegians lyckliga stjärna då vi sonika bokade ett extrabagage på flyget och packade ner de bilkuddarna vi redan har till vardags.
480 spänn för det besväret. Värt det, alla dagar och så bränner vi mellanskillnaden på något roligare.
