Varför tycker ingen om mitt tangentbord?

Idag ramlade jag över en tanke och jag kom inte över den riktigt, så jag måste outa den här.

Det blir ju ett antal texter varje år som jag författar ihop, både här på bloggen och på andra platser (jag jobbar med texter på dagarna också). Just för stunden sker det på ett tangentbord från Apple. Det ser ut så här.

Jag får ofta väldigt fin kritik för mina texter (nu är jag sådär o-ödmjuk men fakta kvarstår ändå) och det värmer ju något kopiöst mycket! Jag älskar att skriva. Och att få feedback på det. Bra som dålig. Helst bra så klart. Så är det.

Något det också blir väldigt mycket av varje år är fotografier. Som jag tar. Med någon av mina kameror. Antingen min systemkamera, i skrivande stund en Canon EOS 7D, eller också med mobilen, just nu en iPhone 6 Plus. Även bilderna får ofta väldigt bra kritik och ja, jag älskar ju även att fotografera. Och jag älskar att få feedback på det jag producerar. Bra som dålig. Helst bra så klart. Så är det.

Men här skiljer sig feedbacken åt. Ganska mycket faktiskt. För när jag skapat en masterpiece med kameran så kan sådana här kommentarer, helt ogenerat, dyka upp.

Alltså, vilken vacker bild! Du måste ha en riktigt bra kamera!

Skillnaden? Det är aldrig – jag upprepar ALDRIG – någon som skulle få för sig att kläcka den obotligt korkade kommentaren…

Alltså, vilken fantastiskt text! Du måste ha ett riktigt bra tangentbord!

Jag undrar då; vad är skillnaden mellan min kamera och tangentbord som båda två verkar vara några riktiga hejare på att producera mästerverk i text- och bildform? Någon? Ingen? Det var ju märkligt.

Ja, jo. Jag hoppas ju givetvis att ironipoletten redan har ramlat ner. Det finns en poäng i det här inlägget som jag tänkte belysa så här i slutklämmen. Läs noga nu om du kände dig träffad tidigare.

Det är inte kameran som skapar en bildkomposition, som ser ögonblicket och fångar magin. Lika lite är tangentbordet en självskrivande pryl som skiter ut underbara texter i tid och otid. Det finns en människa bakom texterna som skrivs. Det finns en människa bakom bilderna som tas. Ska komplimangen ges så ska komplimangen ges till den som producerar det.

Ditt uppdrag som betraktare då? Jo. Nästa gång du ska credda en bild – credda den som creddas bör och tänk på vad du säger. Hur välmenat det än må vara så är ”vilken bra kamera du måste ha!”  likställt med en ren och skär förolämpning av värsta sorten.

Då kan du faktiskt lika gärna hålla käften.