Berlin, å du ack så härliga stad. Vi hade en fantastisk helg där vi kastades mellan himmel, helvete, vacker historia och mördande lämningar efter en tid som ingen vill minnas. Men stan bjöd också på ett knippe besvikelser. En del av dem är säkerligen temporära, som ombyggnationer. Andra blir bestående. Ja, typ ombyggnationer som generellt i Tyskland verkar ha en förmåga att dra ut på tiden.
Jag tänkte dra mina toppbesvikelser från helgen. Från mig till er. Varsågoda.
Unter den Linden
En grönskande paradgata kring Brandenburger Tor. Det var i alla fall tanken. Men 80% var byggarbetsplats, med inramning av höga plank och lyftkranar. Jättemysigt. Not so much. Vi tänkte strosa här i lugn och ro men det var bara att kapitulera. Just nu finns det betydligt mysigare platser att vara på och det tråkigaste av allt är att ingen vet när Unter den Linden står ”färdig”.
Checkpoint Charlie
En av Berlins mest kända sevärdheter och visst, håller man sig till murmuséet som ligger här så är det värt sin tid. Men checkpunkten med den rekonstruerade baracken är inget annat en ett superturistiskt jippo. Gränsövergången, som var en av de viktigaste från krigsslutet till murens fall, har idag en rekonstruerad barack där ett par ”soldater” står stationerade och som turister kan låta sig fotograferas med.
Men på riktigt, handen på hjärtat och allt sånt där – vem kan ens någorlunda rakryggad komma hem och visa upp de där bilderna? Jävla trams och ett hån mot den historia som platsen hyser.
Tegel, TXL
Okej, Tegel är ju inget turistställe med oftast ett nödvändigt ont om man ska ta sig till och från Berlin via luften. Exakt, det är alltså flygplatsen jag pratar om. Öppnad 1948 och förmodligen inte renoverad sedan dess. Hysterisk akustik, alldeles förjävla liten i förhållande till antal resenärer vid både incheckning och säkerhetskontroll. Plus att hela flygplatsen är bedrövligt ful. Den här skiten dundrar rakt in på topplistan över flygplatser jag ogillar och den petar ner både Linate och Addis Abeba. Weltklasse, fast åt fel håll.
Lösning på problemet? Flyg till Schönefeld istället, strax söder om city, eller vänta på att Berlin Brandenburg godkänns och öppnar. Ja, då var vi där med ombyggnationer igen för den har stått i det närmaste färdig sedan 2012. Fast med ett icke godkänt brandskydd. Det lär väl bli godkänt inom ett par-tre… dussin år, om det ska fortsätta som hittills.
…och helt galet bildval med tanke på det jag skrev ovan, om alldeles för många resenärer på för liten yta. Jag tar på mig den.
Betalkortens svarta hål
Jag vet inte riktigt historiken bakom, för det måste väl ändå finnas någon, men fortfarande är många ställen helt utan de moderna betalningsverktyg som vi är vana vid i Sverige. Ja, jag pratar givetvis om betalkort. Det är ju i det närmaste obegripligt att mer än hälften av butikerna och restaurangerna som vi besökte fortfarande inte, år 2016, accepterar något annat än kontanter. Men så härjar ju människor med hockeyfrillor, mustasch och jeansjackor fortfarande helt ogenerat ute i vardagslivet.
I Berlin är det alltså ingen större skillnad mot Hamburg 2007.
Att skydda huvudet
Även cykelhjälm verkar, precis som betalkort, vara ett helt okänt begrepp bland invånarna i huvudstaden. Märkligt kan tyckas, för då många rent allmänt verkar ha argumentet ”det förstör min frisyr” borde merparten i Berlin inte kunna köra med samma bortförklaring. De har ju ändå inte något annat än hockeyfrillor att skydda. Och ärligt talat så tror jag inte ens att en väldigt hårsprayad frisyr a la Kylie Minogue skyddar i en bilkrock på intensiva Grunerstraße.
Har du några andra besvikelser från Berlin?
Det där var mina fem D-mark kring Berlinarnas förmågor att skrämma bort besökare. Lämna gärna en kommentar kring dina egna besvikelser, eller rätta mig om jag har fel på någon av punkterna.
Haha, 5 D-mark, du är rolig du 😉
Själv tycker jag nog hockeyfrillorna som man ser i Berlin (och lite här och var i Tyskland) har sin ”charm”. Man vet ju liksom vilket språk bäraren av frisyren pratar, oavsett vilket land han befinner mig – så definierande på något sätt.
Tegel tycker jag bra om. Enkelt och billigt att ta sig dit. Ful som fan, men som med hockeyfrillan, det är lite av charmen.
Jag håller dock 100% med om Checkpoint Charlie – och med McD i bakgrunden. Ironiskt, fast utan charm.
Helt sant Johnny! Det har sin charm, absolut och det fina (eller fula, om man så vill) med Tegel är ju att det påminner en del om Frankfurt som går i samma fruktansvärda anda. 😉 Annars gillar jag ju Tyskland. Mycket!
Haha, tack för fredagskvällen största garv. Underbart inlägg! Men självklart lider jag (lite) med dig. Har inte varit i Berlin än så jag kan inte komma med några egna erfarenheter. Men med tanke på min förkärlek för 80-talsnostalgi låter det som om jag skulle trivas. 😉
Faktiskt Anna! Kontanter, hockeyfrillor och Berlinmur (eller i alla fall rester av den) – du kommer att trivas som fisken i vattnet! 😉
Haha, kommenterade nog på fel inlägg – så är det när man har flera flikar öppet!
Haha! 🙂
Men så härjar ju människor med hockeyfrillor, mustasch och jeansjackor fortfarande helt ogenerat ute i vardagslivet. Haha. Jag har inte varit i Berlin men om jag mot förmodan skulle åka dit jag är säker på att jag inte skulle bli besviken eftersom jag skulle ha sjukt låga förväntningar, och nu blev de ännu lägre. Däremot har jag pluggat i Tyskland och är utbildad gymnasielärare i tyska. Durch fûr gegen ohne um, Ich hade Angst.
Sex års tyskaläsande på högstadiet och gymnasiet, jag borde kunna mer tyska än jag faktiskt gör. Scheiße!
Hmm… Berlin är ju fortfarande en vit fläck på min karta. En fläck som jag tänkt göra något åt och efter din beskrivning kan jag ju i alla fall inte bli besviken på grund av för höga förväntningar 😉
Åtgärda den vita fläcken, Marina. Det är värt ett besök trots att jag tömde en låda sura citroner i det här inlägget. 🙂
spännande! Jag funderade faktiskt på att skriva ett inlägg om just detta, fast inte om just Berlin. Tack för inspiration, hör av mig om jag behöver mer info från dig, annars länkar jag bara.
Absolut! Hör av dig och posta gärna en länk här också. 🙂
[…] gått igång Tegels lämplighet som Berlins ansikte utåt, är bloggaren Flyingdryden i inlägget Besvikelser i […]