Livet med husbil?! Har Herr Dryden gått och skaffat sig en kåk på fyra hjul och övernattat på någon ställplats längs E45:an? Nej nej, icke. Om det dock vore så väl. Häromdagen fick vi dock närkontakt med husbilslivet. Kanske inte riktigt på det sättet som man kan önska eftersom… men… ja, se själva.
När en husbil börjar backa och man inte hinner reagera på det. Brak… och så gick varenda plastdetalj i småbitar när husbilens dragkrok krossade skiten på sin väg rakt in i vår bil. Fastnade gjorde den också så att Falck fick bistå oss för att komma loss överhuvudtaget. Och så blev vi Östersunds största turistattraktion för den timme det tog att få löst alltihop.
Det kanske var då jag skulle satt upp ett plakat, typ ”Hur gick det här till? Snart på dryden.se!”. Noterar det för nästa gång (som jag hoppas aldrig händer).
Så. Det närmaste husbil och livet på vägarna vi kom var en stunds pappersjobb med skaderapport till försäkringsbolag och annat spännande. Nu blir det lite verkstadsbesök, byte av typ hela fronten samt omlackering av huven. Rimligtvis borde det inte kosta oss mer än tiden det tar att lämna in bilen. Ja, plus en tredjedel av milkostnaden för hyrbilen vi måste runt med i en vecka.
Nåväl. Vi kan väl konstatera både ”shit happens” och ”det kunde varit värre”. För det var ju trots allt bara lite plast som gick åt skogen.
Å nej! Husbilslivet kan vara roligare än så… lovar! 😉
Jag tvivlar inte, FREEDOMtravel. Ibland är jag lite sugen faktiskt men vi hittar alltid andra lösningar.
Så surt på alla sätt och vis! Nåväl, så länge det bara handlar om materiella skador så går det väl an?
Ja, och det har fungerat bra dessutom med försäkringsbolag, hen som orsakade krocken och med verkstaden. Tror att det blir kalas ut slutändan, även om det så klart ”kostat” oss administration och sånt. Men det får en väl ta.
Ångest! Ljudet av bil som kraschar in i annan bil. Jag brukar vara den som backar in i någon. Jag tror jag gjort det sju gånger.
Sju? SJU? Åsa. Sju? Då hade jag också haft ångest! Haha!