Alcatraz – 7 tips för den beryktade ön

Båten glider ut från Pier 33, en ljummen förmiddag i mitten av september. Det är så gott som fullt med folk uppe på däck och många har tagit sig en första parkett inför båtturen som ska ta oss till ett av världens mest kända fängelser. Ö-känt. Så att säga. Alcatraz närmar sig och om några timmar får vi förhoppningsvis åka därifrån också. Inte en självklarhet har historien visat sig.

Landmärkena ser vi ett efter ett. Oakland Bay Bridge, San Franciscos skyline och Golden Gate-bron där borta. Och så klart – Alcatraz. En kvart-tjugo minuter efter att vi lämnat Pier 33 går vi i land. Vi blir stoppade direkt.

Det är obligatorisk information för alla som går i land på ön. Där får vi veta allt om hur saker och ting fungerar. Var vi får äta. Vart vi får gå. Var de guidade turerna startar. När båtarna går tillbaka. Och att det just idag finns en speciell gäst här på fängelset. Allt med seriös ton men med en lätt humoristisk klang för att fånga besökarna, utan att för den delen bli sådär amerikanskt glättigt och tramsigt.

I priset för det här besöket ingår det en guidad tur med hörlurar. Vi kör direkt på det här och drar igång visningen uppe i det som var ett duschrum. Här kommer dagens överraskning, den där speciella gästen som vi fick höra om vid landstigningen. Patrick Mahoney, som själv jobbade på Alcatraz när det begav sig, är berättarrösten och idag sitter han i shoppen på slutet av turen och signerar böcker.

Ett straff att titta ut

Mahoney tar oss igenom korridor efter korridor med galler och celler. Genom bibliotek och matsal. Vi ser celler varifrån interner har försökt att rymma och celler där de faktiskt lyckades. Ett flertal mer eller mindre kända fångar räknas upp, som satt här i allt från ett par-tre år upp till 26. Några som släpptes ut innan kriget och andra som följde med sista båten från ön och in till stan. Några kom levande ut härifrån. Andra inte. En trio som rymde återfanns inte ens.

Att sitta på Alcatraz är ett straff i sig. Att ön bara är ett par kilometer från land är den mer psykologiska bördan som fångarna fick dras med. När vindarna låg rätt och sorlet från staden svepte över vattnet och in i cellerna var det en och annan som fick frihetsångest. Att ha en cell högt upp och dessutom kunna se de böljande kullarna och frihetens vimmel där ute var något som få ville ha. Verkligheten fick gärna stanna kvar på andra sidan väggen.

Jag kan förstå lockelsen

Drygt en timme senare har vi gjort den guidade turen. I vår egen takt. Pausat spelaren emellanåt för att hinna ta in alla intryck och diskutera oss emellan. Hitta rätt cell att titta i och rätt korridor att fortsätta turen i. Att bara göra turen tar en trekvart och visst, det fungerar väl. Men det är verkligen värt att lägga lite mer tid och fokusera på det man är här för.

Efter att vi fikat en stund på öns enda tillåtna matplats tar vi en promenad runt på ön, utanför kåkar och murar. San Francisco är verkligen nära och jag kan förstå lockelsen i att försöka trotsa de kalla och strömma vattnen som omger ön. Men att ingen, med största sannolikhet, klarade sig över till fastlandet, säger det mesta.

Vi njuter av vidderna. Det är en vacker stad som vi har framför oss och lyckligtvis har vi en förmån som många andra här inte har haft. Att kunna åka tillbaka efter tre-fyra timmar och ankomma Pier 33. Som fria människor.

Tips inför Alcatraz

• Biljetter bör endast bokas genom AlcatrazCruises.com. Alla andra aktörer är återförsäljare där priserna kan ha påslag i olika former.
• En biljett kostar från $33 per person.
• Båtarna avgår från Pier 33, i Fisherman’s Wharfs östra ände.
• Det finns ingen servering på ön, köp därför med egen mat.
• Det finns en enda dedikerad plats för matförtäring på ön, vid båtbryggan.
• Det är förbjudet att ta med sig saker från ön, exempelvis stenar.
• Ta dig tid. Räkna med tre-fyra timmar från det att du lämnar Pier 33 tills det att du är tillbaka.