Så satte vi oss på flyget från Östersund mot Stockholm och vidare färd mot årets sjätte nya land (!). I mobilerna hade vi, förutom boardingkort till både SAS och Wow Air, bara en hyrbilsbokning på Keflavik. I övrigt ingenting. Inga boenden. Inga planer. Bara vaga funderingar och ett par-tre önskemål. Helt öppna spelkort. Norra ön? Södra? Västra? Östra? Dit hyrbilen tar oss. Ungefär.
Lite som att… ”Äh, det där löser sig på Island!”.
Bakgrunden har kanske mer att göra med att jag har så kopiöst mycket att skriva om i övrigt just nu. Plus en köksrenovering som är på gång. Plus sedvanligt arbete på dagarna. Det har liksom inte funnits så mycket tid att sväva ut i stora googlingar som jag helst hade önskat. Men det är ju å andra sidan bra träning också. Allt måste inte vara så himla planerat alla gånger heller.
Så. Flyget från Östersund. Det blev årets tredje A320neo när SAS behagade skicka upp Sol Viking (LN-RGL) till Frösön, vilket också är den Neo som kom först till bolaget för lite drygt ett år sedan. Jag håller på att klippa en tripreport om saken, eftersom den enda A320neo-film jag har på min Youtube-kanal just nu är ganska fattig. Den nya blir betydligt bättre. Jag lovar.
Läs mer: In-flight på SAS A320neo!
På Arlanda knallade vi sedan bort till Terminal 2 och klev ombord på Wow Air och deras A320-kärra mot Island och Keflavik. Det här var första gången med flygbolaget och även den här flygresan blir en trip report, både här på bloggen men primärt på Youtube-kanalen framöver. Håll utkik!
Jag kan kort och gott konstatera att det är skillnad på A320 och A320. Iofs, det är ingen nyhet i sig.
På Keflavik hämtade vi sedan ut hyrbilen och rullade in mot Reykjavik. De första stapplande stegen på den här ön var tagna och i bilen samlade vi oss och bokade första natten. Och tänk vad bra det blir ibland. Vi hittade ett litet guesthouse precis vid den berömda kyrkan, nästan mitt i stan. Litet, mysigt, sköna sängar och helt okej frukost.
Det där med att boka sent och inte planera så mycket kanske är en melodi jag borde dansa efter oftare? För några timmar senare, när vi satt och åt middag, hade vi fortfarande inga planer för de kommande dagarna.
Vad som faktiskt hände tänker jag dock återkomma till. Nu kör vi Island helgen ut!
Bästa sättet att resa, man vänjer sig lätt vid att spontanresa (jag kör 90% av mina resor obokade men med typ ett eller ett par grejer jag vill göra dvs. anledningen till att besöka platsen). Så skönt att göra det man känner för – det är ju trots allt semester 🙂
Ja, det finns ju alltid en grund till att åka iväg till något ställe så något finns alltid på en lista. Och faktum är. De här dagarna på Island har flutit på riktigt bra och det har varit en bra frihet att veta att man gör vad man vill, utan att ha tider eller platser att passa.
Håller med ”pilla”. Helt klart bästa sättet att resa på. Det räcker med alla ”måsten” i arbetet, på ledigheten vill jag känna mig fri. Att göra vad jag vill, när jag vill.
Förresten var Geysir snyggt fångat på Instastories!
Ja, som sagt. Det har varit skönt att inte ha tusen grejer bokade faktiskt! 🙂
Tack! Otroligt mäktigt att se live!
SÅ himla kul med en sån spontan resa!
Ja, det har känts skönt! Fortfarande en natt kvar som är obokad. Så även tiden i morgon. 🙂
Det blir intressant att höra vad ni hittade på! Island är mitt ”andra hemland”. Jag gick ett år på gymnasiet där när jag var 17. Har varit tillbaka ungefär fem gånger kanske.
Vi hittade på många bra saker på Island! Kul med ett andra hem, hade ingen aning om att du gått i skola där. 🙂
Det kan vara så befriande att inte boka in hela resan från start till mål. Fast sedan är jag i och för sig en ganska spontan person som sällan bokar annat än flygbiljetter (och hotell om det behövs, högsäsong kan vara ”a bitch”). Det ska bli spännande att läsa om den oplanerade och spontana resan!
Ja men det enklaste är ju att researcha flygbiljetter och klicka hem något bra. Sedan får det ligga en stund, typ fram till sista veckan ofta, innan jag får tummen ur. När jag tänker tillbaka är det faktiskt ofta så. Nu för tiden. Inte för tre-fyra år sedan. Då skulle allt bokas in i minsta detalj. Tror jag gillar det spontana mer faktiskt. Det som underlättade den här gången var ju att vi hade bil att ha allt bagage i.