En av flera planer för mitt andra besök i Vancouver var att göra den tvärbranta leden Grouse Grind. Det är en knappt tre kilometer lång trail som börjar vid foten av Grouse Mountain, på samma ställe där både linbanan SkyRide börjar och även BCMC Trail. De slutar sedan på samma plats, vid toppen av berget med enastående panoramautsikt över storstadsområdet. När man är klar så har man, utöver de tre kilometrarna, också tagit drygt 800 meter i höjd.
270 höjdmeter per kilometer med andra ord. Tvåhundrasjuttio.
Dock visade det sig att just Grouse Grind var stängd för restaurering just under mina dagar i stan så jag fick kort och gott tänka om. Lyckligtvis finns det en liknande trail alldeles bredvid. Inte lika känd och inte lika svår, men väl värt ett försök i brist på annat. Den leden heter BCMC Trail, är också tre kilometer lång och har på det stora hela samma höjdkurva.
For the record. Rekordet för Grouse Grind är 23.48 minuter.

Att jogga förbi norskar
Jag började med att gå-jogga om några norrmän. Karman hann ifatt mig, jag gick in på fel led, fick vända och kutade om samma sällskap igen. De var trevliga men inte så snabba och det kändes bra att få susa om dem, med tanke på vilken image norskar och toppturer har.
Att försöka springa var en fin tanke och teoretiskt sett väldigt (o)genomtänkt. Under merparten av sträckan var det bara att glömma. Det var tvärbrant så det blev mer intensiv trappträning med väldigt höga steg. Mjölksyran bet tag i benen väldigt tidigt. Så mycket till utsikt var det inte heller, mest träd som på något sätt lyckas överleva de branta sluttningarna. Imponerande!
Fast vilken natur sen! En av många saker jag älskar med den här delen av världen!







Finalen av BCMC Trail
Tillslut, efter mängder av höjdmeter, ofta ganska branta partier men med en snäll och ganska flack avslutning, såg jag The Observatory och hela toppkomplexet med sina restauranger, caféer och souvenirbutiker. Jag hade börjat på 300 meter över havet och stod snart på terassen och noterade 1100 höjdmeter. Trappmätaren i klockan noterade 209 våningar. Som att gå upp i World Trade Center i New York. Två gånger.
Leden upp på toppen som sådan var snäll och jag körde trailskor hela vägen upp. Den är både upptrampad och förhållandevis fri från rötter och stenar så det är inga större problem. Vandringskängor behövs verkligen inte.
Tiden? Well. Jag har lite att jobba på tills den dagen jag får göra den ”riktiga” trailen, Grouse Grind. 1 timme och 12 minuter slår jag inga rekord med men att kapa bort 48 minuter är väl inga problem. Bara att köra lite backträning hemma på Frösön så är jag väl i hamn redan nästa år.
Eller vad tror ni?

