Semiturist och snapshots från Göteborg

Har ni hängt med på Instastories kanske det inte är någon större hemlighet. Det har varit Göteborg för hela slanten den gångna veckan, då jag har tagit mig möjligheten att jobba på distans. Tänk. Docka jobbdatorn, kicka igång dubbla skärmar, jobba på som vanligt och sköta kontakter via mejl och Skype. Det är ingen större skillnad mot att sitta på hemmakontoret. Med fördelen att bli mindre spontan-störd av kollegor. Med nackdelen att inte kunna snacka skit med samma kollegor.

På eftermiddagarna och kvällarna har jag sedan varit semiturist. Tänk att bo mitt i stan. Köra tabata-intervaller i Slottsskogen och springa längs blå linjen. Äta (för många) luncher och middagar ute. Slappa en sväng på klipporna på Saltholmen. Åka lite spårvagn. Och rent generellt bara njuta av lite citylivet. Med fördelen att bara kunna göra sånt man inte kan göra hemma. Med nackdelen att bloggen inte får så mycket kärlek den borde på grund av 24-timmarsdygn.

Citylivet och mersmak då? Jo så klart. Kanske. Eller kanske inte. Det har varit en intensiv vecka med massor intryck, vilket så klart tar på krafterna. Igår kväll, efter att vi helt enligt plan packat om och bytt boende, kände jag bara att jag ville dra utanför stan och sätta mig på en klippa och bara njuta av tystnaden. Jag undrar om jag verkligen skulle fungera som storstadsbo ändå, trots allt. Eller kan man få båda delarna? Småstad med naturnära miljöer och storstad med nära till allt på samma gång? 

Möjligt?

Oh well. Lite snapshots från veckan ska jag bjussa på i alla fall. För det har varit en bra vecka. Det har det. På alla sätt.

Morgonhimmel i Masthugget.
Morgonhimmel i Masthugget.
Oscar Fredriks Kyrka i Göteborg.
Oscar Fredriks Kyrka i Masthugget.
Vallgraven har jag gått över både en och tjugotvå gånger i veckan.
Vallgraven har jag gått över både en och tjugotvå gånger i veckan.
Blå linjen - en Göteborgsvarvet-klassiker!
Blå linjen – en Göteborgsvarvet-klassiker!
Slottsskogen är en helt fantastisk oas.
Slottsskogen är en helt fantastisk oas.
Mat på Bar Normal på Prinsgatan.
Asiatisk fågelsallad på Bar Normal på Prinsgatan.
11:ans spårvagn till Saltholmen.
11:ans spårvagn till Saltholmen.
Klippor och hav på Saltholmen.
Klippor och hav på Saltholmen.

2 KOMMENTARER

  1. Som gift med en göteborgare har jag av naturliga skäl hängt mycket i den delen av landet. Inte helt fastnat för Gbg som stad (däremot uppenbarligen för göteborgare…). Men – stormtrivs i Bohuslän som jag aldrig får nog av.

    • Jag tror att man odlar viss hatkärlek till Göteborg. Att kunna gå utanför dörren och ha utbudet som stan ger är ju världsklass. Havet, Slottsskogen, city, upplevelser, träningsmöjligheter. Riktigt fint. Men nu, när de bygger vägar och annat i hela stan, så är en redan dålig bilstad sju resor värre. Jag gillar att köra bil men Göteborg är fan undantaget för den regeln.

Det går inte att kommentera här.