Vykort från onaturligt naturliga Norge

Så rullade bilen över gränsen. Igen. Solen stekte över både den svenska och norska fjällvärlden. Det blev ett kortare break i pittoreska Røros och lite lunch, innan färden in bland de norska skönheterna till berg fortsatte. Den ena snöklädda toppen efter den andra födde funderingar om just det där var Galdhøpiggen eller inte, innan vi tillslut kom fram till att inget av bergen förmodligen var det.

Fast det är väl så. När man längtar. Väntar. Suktar.

Galdhøpiggen har nu avklarats och norra Europas högsta bergstopp har kryssats för på att-bestiga-listan. Besseggen, en helt osannolikt vacker led inte långt därifrån, har också gjorts och det finns massor av bedårande minnen som jag tar med mig från de här maxade vandringsdagarna.

15 kilometers vandring och 1430 höjdmeter ena dagen. Drygt 17 kilometer till fots och 1137 höjdmeter den andra. Eller för att översätta det på träningsklockespråk. 251 våningar ena dagen, 259 den andra. Ungefär som att ta trapporna till våning 148 i Burj Khalifa. Tre och en halv gång.

Det kommer så klart fler inlägg om de här dagsturerna. Jag tänker mig en guide, lite allmänna tips och så klart egna reflektioner. Och bilder. Önskar ni något speciellt till de här inläggen? Lämna gärna en kommentar i så fall så ser jag vad jag kan göra. Tillsvidare får ni hålla till godo med några vykort.

Norge alltså. Det är allt ett bra fantastiskt land på så många sätt. Framförallt deras berg!

Vackra pittoreska Røros. Norska fjäll i Jotunheimens nationalpark. Hike på Galdhøpiggen. Bergsvyer att vila ögonen till. Besseggen, vandringsled i Norge.

Utsikt från vandringen på Besseggen.
Foto: M. Carlsson / mariasmat.nu (läs hennes inlägg om vår Norgeresa här)

10 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.