Jag vill inte skriva om vädret

Prat om väder. Det är för folk som kanske inte känner varandra så bra. Eller för folk som borde känna varandra bra men inte har orkat utan sonika konstaterat att ”väder, det är bra skit att prata om!”. Fast ofta och i rimliga fall flyktigt bekanta. I dåliga fall släkten och i värsta fall sin bäste vän (hur man nu blivit det genom att prata väder). Fast, väderdiskussioner går alltid hem och leder ibland (beroende på social kompetens) in på något annat.

Men jag är inte medlem i fanklubben om samtalsämnet, om vi säger så.

Jag tänkte ändå, och motvilligt, prata väder i det här inlägget. Och inte väder som CAVOK och andra mer eller mindre nördiga termer utan sonika väder. Rakt upp och ner… väder.

För visst har vi väl ändå haft ett heeeeelt fantastiskt väder de senaste dagarna? Ja men hjärt-Arnes sicket fint väder vi har haft. Eller som vissa väljer att uttrycka det…

”Det har ju inte regnat!”

…vilket säger en del om deras attackvinkel på livet i allmänhet.

Själv har jag varit på jobb i Stockholm första halvan av veckan. Ja men käre barn vad solen sken! Jag dumpade två givna bloggkvällar med fördragna gardiner på hotellrummet för att istället träffa vänner och ge mig ut i den grönskande staden.

Ena kvällen stack jag ut på en härlig löprunda på Söder med Runwaytoadventures. Det var en sån där magisk Stockholmskväll. Solnedgång, vackra färger, vettigt löptempo, nästan vindstilla och allt sånt där ni vet.

Nästa kväll tog jag nästan samma runda fast som promenad med ÄntligenVilse. Då vi hade solen i ögonen mest hela ti’n och avverkade samtalsämnen om allt medan himmel och jord. Samtidigt som just himmel och jord möttes i en helt enastående skymning, när vi gick längs Söder Mälarstrand.

Helande vackert, i sin urbana fulsnygga siluett.

Efter några trasiga år har jag och Stockholm blivit bättre och bättre polare. Förhållandet har lappats bit för bit för varje gång jag varit i stan, framförallt det senaste året. Jag tror mig dessutom ha klurat ut vad som skar sig med stan för några år sedan. Och jag börjar komma över det. Men den diskussionen kan vi ta en annan gång.

Och ser ni. Väderdiskussionen ledde mig in på ett annat spår. Det var ju det jag skrev i början, eller hur?

Sedan ska vi inte ens tala om morgonen igår. Hemma på Frösön och i Östersund. Det var vindstilla! Det, kära vänner, händer cirka tre gånger per år i den här staden. Nu är det alltså bara två vindstilla dagar kvar i stan i år, jag hoppas verkligen att jag får ta en promenad även då. Kanske redan idag?

Ja se vädret. Jag säger då det. Och ni då, har ni haft bra väder, eller är vi mer bekanta än så och kan prata om något annat?